Idag började igen de vanliga veckorna. Arbetsveckor med fem fulla arbetsdagar, fredagsmys bara på riktiga fredagar, men även måndag bara en gång i veckan. De sköna fleece kläderna är utbytta mot en något stramande kavaj och tofflorna mot högklackat.
Ingmarie skrev igår ett inlägg om vad hon haft för sig på sin lediga söndag, och för ganska många kan en sådan dag inte ses som en ledig dag, men för träningstokar såg det ut som en perfekt ledig dag.
I morse när vi sprang (eller joggade) till våra jobb, konstaterade Trollet att det minsann skulle bli skönt att sätta sig ner på sitt office och jobba. Jag kunde inte annat än hålla med, för jag kände mig också ganska nöjd att sätta mig ner, efter en ledig helg med mycket softande, men också mycket träning. Lagom till den tid jag skulle börja ta mig hemåt kände jag att det började vara tillräckligt med sittande på kontorsstolen för idag. Igen en springtur, lite styrka, dusch och jag är ganska nöjd att sitta en stund igen.
Likadant är det inför en helg i mina ögon. Man har samlat på sig extra träningsenergi under veckan, och har tid för tuffare träning och bra återhämtning. Och när helgen är slut känner man sig ganska nöjd med en veckas jobb och lagom träning igen. Är det inte lite konstigt hur anpassad man är till vardagen? Och det är vardag som vi har framför oss nu. Jag trivs verkligen med min vardag för tillfället; det hoppas jag att Du också gör.
Denna vecka utlovar jag också extra spänning på bloggen. Bl.a. är ett intressant event i bästa löparanda är under planering; mer om det senare.
Jag står inför en helt ny vardag och det känns också spännande. Jag tycker att det är kul att läsa om din vardag och hur du uppskattar den, det är ju så viktigt - eftersom livet framförallt består av just vardag.
SvaraRadera& event, tell me more! :) :)
Jag gillar också min vardag och har spännande utmaningar framöver. Men trots det undrar jag ibland om jag verkligen skulle jobba om jag inte var tvungen... Jag tycker om mitt jobb och behöver intellektuell inspiration och input, men som sagt ibland undrar jag om jag inte skulle kunna få det ändå. På annat sätt. Eller så är det bara ett tecken på att jag efter drygt 10 års arbete skulle behöva ett brejk - tjänstledig ett halvår kanske räcker?!
SvaraRaderaSom Miranda påpekar - livet är mest vardag, så det är ju jättebra om man trivs med den. Samtidigt kan det inte vara kul jämt, då skulle kanske "kul" kännas vardagstrist.
SvaraRaderavad vore livet utan vardag:)
SvaraRaderaSpännande, det där med eventet... Och om man trivs med sin vardag är det ju inte så dumt att dyka tillbaka till den...då och då :-)
SvaraRaderaJag gillar också att det är vardag igen . Spännande med löparevent ser fram emot mer läsning om detta.
SvaraRaderaMiranda - Förstår att det nya känns spännande! Och snart berättar jag mer!
SvaraRaderaBoelMaria - Håller helt med. Är man ledig länge, typ under semestern och så, börjar man ju tycka att man blir helt puckad i huvudet, trots att man har intellektuella människor omkring sig, behöver man stimulansen att tänka riktigt på riktigt.
anneliten - Ja allt har ju upp och nergångar, både arbete, träning, privatliv osv. Och ombyte förnöjer!
Löparnörden - Exakt!
Petra - Du får också veta snart... räknar lite med dig angående det nämligen :)
Åsa - Härligt. Och lovar - snart mer info!
Vilken rolig blogg! Kul att hitta lite idéer och instruktioner för transportlöpning :)
SvaraRaderaVilka fina vita joggingskor ni har, hur lyckas ni? :)
SvaraRaderaJa just det, nu sag jag det Susanna pekade ut! Valdigt vita skor - ar de precis nykopta?
SvaraRaderaSpannande med eventet, ska bli kul att hora mer om!
Funderar på varför just din blogg känns extra bra... Jag tror det är för att du är så jordnära! Fortsätt så!
SvaraRaderaAtt trivas med vardagen är verkligen att njuta av livet.
SvaraRaderaFortsätt springa och blogga med den inställningen så mycket det går...
Jag trivs med vardagen, men helgerna är ändå höjdpunkten av flera anledningar. Dels får jag spendera mer tid med min familj och dels kan jag springa långpass, vilket jag tycker är det absolut roligaste passet.
SvaraRaderaFinge jag välja skulle jag nog helst ta ledigt typ ett år och fokusera på löpningen (och annan träning), men sån lyx kan väl få unna sig misstänker jag.
Vardagen gör att man längtar till helgen och vice versa. Vila gör att man längtar till hård träning! :) Skönt när man hittar den ultimata balansen. :)
SvaraRaderaÄr det bara jag som har svårt att komma tillbaka till vardagen...? :) Fast jag smider planer på positiva ändringar på karriärsfronten så snart kanske det blir lättara med vanliga vardagar...
SvaraRaderaGrattis igen till RW -KUL!
Betsy - Tack, och välkommen hit!
SvaraRaderaSus - Stockholm är vitt just nu :)
Petra - De börjar vara några månader faktiskt, men det kanske är för att man tuggar asfalt.
anneliten - Jag har varit varm hela dagen tack vare din kommentar.
Janne - Du med! Och glimten i ögat gillas!
Zebban - Jag tror att helgerna är så sköna just för att de kommer sådär lagom ofta/ sällan. Att få satsa helt på att vara med de kära och träna skulle ju vara ganska trevligt, men det är ju som du skriver, kanske inte helt möjligt.
Lotta - Huvudet på spiken där med balansen!
Miss Agda - Förra veckan hade jag lite anpassningssvårigheter men nu känns det bra att jobba normalt igen. Du ska se att du kommer igång snart. Och vad spännande det verkar med dina karriärfunderingar! Lycka till med det!