Möjligt på papper - SSC-test

Igår var jag alltså på test på Sport Support Center. Mitt syfte med testen var att få fram pulsintervall för nivån jag ska ha vid tröskelträning; alltså den nivå som är precis innan mjölksyra bildas. Jag som har lite svårt för det att ta ut mig, och våga dra på, tyckte att jag behövde ett slags bevis på att jag måste våga pressa upp pulsen till den nivå jag har kapacitet för. Jag gissar att detta är tvärtom för de flesta - att man drar på lite för hårt i början, för att sen dra på sig mjölksyra.

Testet gick till på följande sätt: Jag började med uppvärmning, omkring 10 minuter i 6 minuters tempo (10 km/ h). Detta är en fart som jag ofta ligger på när jag tränar, och som jag känner att jag kan nöta på under väldigt lång tid. Efter uppvärmningen startade vi med ytterligare 4 minuter i 6-minuters tempo. Efter det var det dags för första blodprovet. Farten höjdes till 5.30 fart (11km/ h), och det sprang jag i 4 minuter, för att igen ta nytt blodprov. Ytterligare 4 minuter i 5 minuters tempo (12 km/ h), nytt blodprov, och 4 nya minuter i 4.30 tempo (13 km/h). Här visste jag att kurvan för mjölksyra nog gått upp, och jag antagligen hade ordentligt med syra i blodet, och således ett bra mått för trösklarna, men jag sprang ändå en sista bit i 4 minuters tempo (14 km/h).

Efter testet gick vi igenom resultaten, och jag fick en hel del tips på vad jag borde fokusera på i min träning. 5.30-6 minuters tempo kan jag ligga och mala på ganska smärtfritt under lång tid, med väldigt lite syra i blodet. När farten gick till 5 minuters tempo, steg pulsen till över 170, och lactatnivån gick mot 2 mm/mol. På denna nivå borde jag enligt Skogen kunna ligga på t.ex. ett marathon. Går lactatnivån över 2 bildas det mer mjölksyra än man klarar av att transportera bort; som jämförelse hade jag efter 4 minuter i 4.30 tempo en nivå på 4.4 mm/mol, trots att medelpulsen under den intervallen vara bara 4 slag högre än när jag sprang i 5-min tempo.

Mycket intressant test; och det är ju alltid speciellt roligt att analysera resultaten då man fått en positiv överraskning och dessutom fått feedbacken att löpsteget är perfekt för marathon.

Nu ska jag försöka ta till mig träningsråden jag fick:

- Mera långa pass för att bli ännu mera uthållig för kommande ultra-lopp. Detta råd gillar jag skarpt.

- Pass med inslag av trösklar, och pulsen över 163; börja med tusingar, och stegvis öka distansen; dessa fartökningar passar bra under mina transportsträckor eftersom det ju är ganska korta pass. Att göra detta vet jag att skulle göra susen för mig, så jag ska verkligen försöka. Det som kan vara lite svårt är dock att jag på morgonen inte riktigt känner för att köra något annat än lugn löpning, och efter jobbet är man också lite trött, och det känns inte som prio 1 att springa trösklar. Men det räcker ju att köra tröskel-pass kanske två gånger i veckan, så med god vilja sak det också gå.

Nu är det alltså mest upp till min egen skalle hur jag gör. I alla fall känner jag mig riktigt taggad att utmana pulsen lite mer, men jag fotsätter att hålla fast vid att det fortfarande ska vara ett nöje. Löparglädjen ska finnas där!