söndag 20 december 2009

Lappat med snö

I morse när jag vaknade kände jag mig verkligt ur form springmässigt. Ursprungligen var det meningen att jag skulle springa långpass med Karin, men eftersom hon råkat dra på sig en förkylning hade jag istället preliminärt bokat in mig på ett pass tillsammans med Mia, Ingmarie och Staffan, men avbokade detta.

Istället dealade jag till mig Trollsällskap, och jag förberedde honom på att jag var osäker på både tempo och distans, men vi tog sikte på 20 km och omkr. 6 minuters tempo. Vi lyckades passa in passet exakt mellan snöbyarna; 10 minuter innan vi gav oss ut var det fluffiga snöflingor som kom ner, för att bli uppehåll, och sista biten innan vi kom hem började fluffigheterna komma flygande igen.

En liten vilopaus efter snöpasset

Jag hade hjärnan inställd på att det skulle kännas segt, men fick mig en positiv överraskning. Lite tung i kroppen, men ändå njutbart att springa. Hela rundan som vi sprang var det enormt slirigt och mycket snö, och slirigt. Vader och benen i övrigt får verkligen slita, och det var näst intill omöjligt att hålla det tänkta tempot. Vi kände oss nöjda efter 15 km, och det känns som om benen faktiskt fick sig en omgång som är jämförbart med ett betydligt längre pass.

Vi funderade en del kring pulsen, farten och ansträngningsnivån när man springer i snö. Enligt Trollets beräkning var tempot omkring 40 sek/ km långsammare vid konstant puls under första delen av dagens pass, och mot slutet misstänker jag att det diffade ännu mer. Jämför man att springa i skog och asfalt eller på flackt eller backigt är det ju också väldigt stor skillnad.

Mitt pannben var kanske inte helt krossat ändå; kanske var det bara en liten bula som Sofia föreslog. Ett ganska tungt men bra pass med bästaste sällskapet i ett härligt vinterlandskap, sånt lappar ihop eventuella sprickor i pannbenet.

16 kommentarer:

  1. Din bild är talande. Precis så känner jag mig. Trött men lycklig med vader som förmodligen kommer väcka mig i natt i krampattack. Hua vad jobbigt det är att springa med all underbar snö men ack så kul. Bra jobbat Fröken Snork.

    SvaraRadera
  2. Ja, det var grymt jobbigt idag, skönt att det inte bara var jag som fick slita extra :)

    SvaraRadera
  3. Bra jobbat och kul att vi är fler som älskar knasväder.....
    Jag var trött och lycklig vid hemkomsten, mina ben sa tack nu räcker det, 3 dm är aptungt om man inte springer så fort, för du lyfter ju inte på benen lika mycket som annars.....
    Men som sagt, snart kan jag nog jogga på riktigt, kroppen säger så iallafall..

    SvaraRadera
  4. Ja du idag var det tungt ute men så jäkla vackert så det uppväger allt. Även jag sprang kortare idag än planen. Skulle ha velat springa 15km men nöjde mig efter knappa 11.5. Känner ändå precis som du nöjd med det. Benen fick nog så de blev nöjda ändå.

    SvaraRadera
  5. Härligt att kunna dra runt 15 kilometer utan att vara sugen på att springa...du är så grym!

    SvaraRadera
  6. Allt beror på farten. ;-) Visst är det slirigt men å andra sidan är underlaget mjukt och fint. Nästa gång hoppas jag du/ni hakar på oss!Pigga på dig och njut av kvällen. :-)

    SvaraRadera
  7. Visst är man extra nöjd när man sprungit trots att det var lite besvärligare än vanligt! Helt säkert pannbensstärkande!

    SvaraRadera
  8. Men lite extra benträning skadar ju inte :) Tänk om det skulle vara snö hela vintern; då skulle man bli grym :)

    SvaraRadera
  9. Wow! Kan tänka mig att det var slirigt! Bara promenerandes har jag hållt på att trilla omkring flera gånger idag..
    Jag som har extra mål i sikte på benträning kanske borde ta en runda i snön istället... :)

    SvaraRadera
  10. Härligt jobb! Och jag upptäckte nya muskler i fotlederna efter fredagens långpass-light :)

    SvaraRadera
  11. Ja vad ska man säga. Du är en inspirationskälla Sofie. Hoppas att du får en fin jul. Vi måste boka in en lunchdate på det nya året.
    KRAMAR

    SvaraRadera
  12. Du ser ut som en ängel där du vilar. Vi hade 21 km snö, slir och bensprattelpulsning vid Hellasgården. Pulsen var rätt hög trots att vi höll drygt 6-minuterstempo. Jag hoppas att du vill hänga med en annan gång - jag börjar få Snorkkis-abstinens!

    Kram

    SvaraRadera
  13. Det är säkert nyttigt för många "små" muskler att ta sig fram i snön. Tog själv en promenad till gymmet där löpbandet väntade.
    Såg då flera som pulsade fram med löparskorna i det härliga vintervädret. Blev lite sugen själv också. Kanske vågar jag mig ut på ett pass till julhelgen.

    SvaraRadera
  14. Kanon! Har du hittat några fina skidspår än då?

    SvaraRadera
  15. Anna - Ja det var både roligt och tungt i snön.

    medeldist - Du är garanterat inte ensam.

    Bondbruden - Minsann känns det att benen får lite extra slit.

    Suzan - Thanx!

    Carina - Dina 11+ km var säkert effektmässigt som 15.

    Helena - Suget kom faktiskt fram lite efter vi kom iväg; det tackar jag för.

    Ingmarie - Ja, hoppas jag kan komma med nästa pass. Igår tror jag ändå att jag gjorde klokt i att ta det lite lugnare.

    anneliten - Absolut!

    Andréa - Hehe, jag tänk vilka benmuskler man skulle få; värsta orienterarlåren!

    Jenna - Att springa i snön är verkligen benträning! Och jag tror att du har det lättare om du springer än om du går.

    Petra - Kul att man hittar lite nya muskler att stärka!

    Åsa - Tack - Och lunch eller springdate illa kvickt!

    Mia - Och jag har ju Super-Mia abstinens; Staffan är i planerar tagen, så hoppas vi får ett gemensamt pass i mellandagarna.

    Janne - Ja, man märker en och annan muskel som behöver stärkas. Ta det nu lite lugnt; snön hinner du med sen!

    Träningslyckan - Inga skidspår runt knuten, men har bordlagt skidåkningen och tar den ev. under jullovet.

    SvaraRadera