Tog ett bra tag innan det blev grön gubbe, och då det blev grönt stod jag fortfarande kvar. Jag kom mig helt enkelt inte iväg; benen hade inte alls lust att starta upp sig igen. Stod kvar så länge att gröningen började blinka, då jag äntligen tjuppade iväg. Fram kom jag i alla fall, och också hem igen, och det verkar faktiskt som om dagen i klackskor mjukat upp benen.
Tror mina tankar och drömmar var nånstans här när jag fysiskt luffsade iväg i morse.Varför man inte kommer ihåg att stretcha efter intervallpass vet jag inte. Hur ska jag måntro komma ihåg den icke-magiska känslan av styltben till nästa gång?
Två långass på helgen, och tusingar på det. De stackars benen! :-)
SvaraRaderaHihih! Det ser så himla mysigt ut med de där fivefingers-funderingarna! :) Det är som om det inte KAN vara annat än roligt om man springer med såna på fossingarna! :D
SvaraRaderaDet är ju så jäkla trist att stretcha men man får ju sota för det sen........... om man låter bli!
SvaraRaderaDet låter som dom där tusingarna satt där dom skulle! Man ska aldrig underskatta dom ;)
SvaraRaderaLider med dig. Fruktansvärd känsla. Tro mig, intervallträning med sparkmittsar gör att man går väldigt konstigt dagen efter. Hugaligen.
SvaraRaderabureborn - ja, men benen hade ju hela måndagen att relaxa :) .
SvaraRaderaLiza - Kan vara tungt också! Vaderna får sig minsann en match.
fartfylld! - Problemet för mig är att jag glömmer. Gång på gång på gång.
Daniel - Verkligen!
Andrej - Tack - fast lite bra kändes det också; liksom att man gjort nåt.
Du kör lite hårt, Snorrkis!
SvaraRaderaMen då var det nästan maxtempo på dina tusingar?
Jag stretchade både före och efter nedjoggen efter korta intervaller igår och har ändå så jäkla ont i benen idag, så stel! Det blev snabb promenad för mig idag, inte en chans på löpning...
SvaraRaderaJag har också svårt att "komma ihåg" att stretcha... Visst tusan kommer jag ihåg att jag borde göra det men det är ju ganska trist och man vet ju inte förrän det är försent ifall man verkligen behöver göra det ;) Tack för keso tipset! :)
SvaraRaderaHenrik - Nja, meningen var ju att det skulle vara halvmara tempo, men det är väl kanske maxtempo för mig :)
SvaraRaderaAnn - Duktigt att stretcha!
Ullis - Man borde väl bara slänga sig ner på golvet och få det gjort; kan tyckas omöjligt ibland dock!
Kan inte låta bli att skratta för jag kan nästan SE hur du stod där vid röd/grön gubben och, ja STOD. Inte heller helt säkert att stretch hade hjälpt så klandra inte dig själv för hårt. Lugnt återhämtningspass brukar vara bland det bästa.
SvaraRaderaIbland är det lätt att fastna i sina egna tankar. Tur att du inte stod still mitt ute på övergångsstället istället...
SvaraRaderaIngmarie - Hehe; det tänkte jag inte på - att folk kunde tycka att det såg roligt ut.
SvaraRaderajohan - Verkligen :)