Vanligtvis springer jag omkring 10 mil per vecka; ibland 8 och ibland 11. Oftast består löpningen av transportlöpningen på veckodagarna, där jag bakar in ett intervallpass en gång + ett långpass på helgen. På vardagar blir det då två pass per dag, kanske 4 av 5 dagar. Anta att jag i oftast springer 7.5 km per transportpass (+några gånger någon extra km); i genomsnitt 17 km/ dag. Det låter mycket, men det känns verkligen inte jätte mycket. Hur fungerar då återhämtningen?
)
Snöööö!!!!!! Snorkkis likes!Jag tror starkt på att man genom att dela upp mängden på fler pass, kan få en snabbare återhämtning. Eftersom jag delar upp mina 17 km på två pass, hinner jag återhämta mig mellan passen. Många ultra-löpare kör med upplägget att träna endera flera pass/ dag, eller långpass dagarna efter varandra för att få kroppen att tro att man kör riktiga mastodontpass, men ändå ger möjligheten till en snabbare återhämtning. Visst behövs riktiga långpass och totalvila ibland; men det brukar jag ta hand om på helgen.
Tänk i stället att jag skulle dela upp de 10 milen på 5 pass. För enkelhetens skull 20 km på samtliga, 5 dagar i veckan. Det tror jag faktiskt inte att jag skulle klara av; det skulle bli för tufft för återhämtningen.
Så, vad är då meningen med mängden? Tja, det har väl inget vettigt svar på, förutom då att jag vill ha en kropp som är ultra anpassad. Dessutom tycker jag att det är otroligt häftigt hur det fungerar med återhämtning.
Idag är vi lite extra kompisar kroppen och jag, t.o.m. till den grad att jag blev förvånad. På förmiddagen sprang jag iväg in till Odenplan för att träffa "5 starka" och ett gäng andra bloggare. Första etappen var alltså omkring 8 km. Det blev en paus på ca. en timme innan jag fortsatte passet med ytterligare 10 km. Jag var betydligt piggare efter dessa 18 km, än jag brukar vara efter 18 km i ett. Under kvällen blev det ännu ett pass; mest för att jag tyckte det var så mysigt med snö. Ytterligare 9 km, och dagens resultat 27 km. Och jag känner mig betydligt mindre sliten än efter ett 27 km.s pass. Hur det är med träningseffekten om man jämför etapper och i ett vet jag inte - jag är ju fortfarande bara mest fascinerad av kroppens återhämtning!
Jag är imponerad över hur långt du springer per vecka! Härligt jobbat!
SvaraRaderajag tror minsann du är min idol.....
SvaraRaderatack för det funar för dig, då borde väl för tusan funka för mig...men vilken Garmin har du??
SvaraRaderaJag kommer aldrig att sluta imponeras av dig och dina mil... Du är så grym!!!
SvaraRaderaSkumt. Jag har jättesvårt att köra två pass på en dag. Jag liksom stelnad till i kroppen och det "känns" omöjligt att genomföra ett pass till. Däremot kan jag lätt köra två-tre timmar i sträck för att sedan återhämta sig. Med MA-A-A-A-T.
SvaraRaderaShit vad grym du är! Åh vad jag skulle vilja kunna springa som dig en dag...
SvaraRaderaLåter mycket klokt och logiskt det där om att dela upp passen för återhämtning, nu är jag nästan lite ledsen för att jag bara har en halv kilometer till mitt jobb... Men man kan ju ta en omväg, inte sant? =)
Du är verkligen så duktig, en inspiration! Och JA, faschinerande med kroppens förmåga till återhämtning - du hade intressanta funderingar.
SvaraRaderaMånga duschar blir det...
SvaraRaderaHärligt jobb! Och ja det är ju så underbart att springa i ett snöpudrat landskap... jag längtar mest efter att vara helt utan småskavanker nu så man kan springa på ordentligt.
SvaraRaderaKarin - Tackar kroppen för det!
SvaraRaderaNina - Tack - fast någon övermänniska är jag ändå inte.
Bondbruden - Har en 305a, men borde väl fungera med övriga modeller också.
Helena - Och jag imponeras av din fart; kan du inte klona lite snabbhet till mig?
Andrej - Har ju kanske att göra med intensitet också, jag är ju så lågintensiv av mig.
Ann - Hihi, ja en omväg kanske kunde vara vettigt... vilken lyx med så nära till jobbet; då slösar du ju ändå ingen tid på transport, så det kanske inte gör nåt att du inte tränar på vägen.
Träningslyckan - Ja visst är kroppens funktioner intressanta. Och tack!
anneliten - Jo, så är det ju. Men mellan första o andra etappen träffade jag tjejerna på gymmet så då duschade jag ju inte emellan, men överlag på vardagar blir det ju en extra dusch på kvällen; på morgonen ska man ju ändå duscha så lika bra att träna innan då!
fartfylld - Hoppas dina skavanker ger med sig. Och, ja, härligt med snön - fast i morse såg man inte ett spår av den.
Okej, då tar jag på mig den akademiska idrottsfysiologimössan dårå. Återhämtningen är superviktig, så det är en skitsmart strategi att planera passen så att de inte sliter. Ju mindre sliten man är, desto mer orkar man träna. Desto mer man orkar träna, desto bättre blir man.
SvaraRaderaRent fysiologiskt vinner du mest för ultra på att träna upp din fettförbränning och öka mitokondrietätheten. Därför är det bra om snuttarna inte blir alltför korta, utan minst 90 minuter. Annars går du mest bara på glykogen, och tränar inte ultraspecifikt. Jag har själv försökt få ett vettigt svar på hur lång/kort ett uppehåll mellan pass får vara för att det fortfarande skall gälla som "samma pass" rent fysiologiskt, men det verkar inte som man riktigt vet. Om jag tänker på generella cellbiologiska processer, metabolism och genpåslag och liknande lär det tyvärr bara handla om kanske 15-30 minuter. Så det kan vara läge att safea med minst ett avsnitt som är (minst) 90 minuter, för att optimalt träna uthållighet. Men det behövs ju å andra sidan inte varje dag.
Sorry long kommentar men det råkar vara specialintresse som du förstår :-)
gullfot - Tack så mycket för ditt vetenskapliga svar! Gillas starkt; mina funderingar grundar ju sig bara på icke-vetenskapliga spekulationer. Att 15-30 minuters uppehåll gör att kroppen inte fattar/tror att det är samma pass är ju intressant; I så fall borde ju återhämtningen börja redan då, eller?
SvaraRaderaSom jag ser det finns det två viktiga faktorer här: det ena är den fysiologiska status som kroppen har under träningstillfället i form av igångkickad enzymaktivitet och liknande, det andra är glykogennivåerna (dvs. den kolhydratsbaserade energi som finns tillgänglig).
SvaraRaderaDet jag kallar fysiologisk status ändrar sig relativ fort efter passet (tänk när eftersvettning och liknande slutar, det känns ju liksom i kroppen när passet klingar av), så det är därför jag tippade på 15-30 min. Men som sagt, det är min egen gissning.
Glykogennivåerna kommer att tömmas ut om du väljer att inte fylla på dem mellan passen, vilket har gynnsamma effekter på uthållighetsträningen. Vår professor gav t.o.m. uttryckligen rådet att ta det lugnt med energitillförseln mellan pass, om man vill utnyttja den effekten optimalt för uthållighetsträning. (Dvs. det är bra att träna på uttömda glykogennivåer om man specifikt tränar uthållighet) Problemet är dock att då samtidigt återhämtningen blir sämre. Anledningen att din 27-kilometersdag blev så soft var ju antagligen att du återhämtade dig väl mellan passen, också med avseende på näring. Utan energitillförsel ingen vettig återhämtning, helt enkelt.
Jag tror man får försöka hitta en vettig trade-off helt enkelt.
Slutar aldrig imponeras av din träning! Kul att få träna tillsammans med dig! Kram
SvaraRaderagullfot - Intressant. Och som du skriver; det är ju helt upp till vad man vill lära kroppen. Tåls att läsa på mer om detta!
SvaraRaderaMiss Agda - Du, det samma! Vilket pass du körde idag. Kram!