Trollet och Snorkkis goes tant

Sen det började snöa för ca. två veckor sen, har jag hela tiden trott att vintern inte kommer att vara långvarig, och att jag således skulle klara mig med mina vanliga löparskor hela vintern. Alternativet skulle ha varit att ta fram orienteringsskorna som har bra dubbar, men eftersom de är väldigt precis i storleken, och för att få bästa passformen brukar jag dränka skorna i vatten eller trampa några minuter i ett vattenfyllt dike (ja, orienterare sysslar med sånt), kändes det alternativet inte speciellt lockande med tanke på att det är omkring -10 grader. Efter att ha slirat runt, och igår och idag faktiskt varit smått rädd att halka som rådjur på is, gjorde jag slag i saken och köpte broddar som en liten nyårspresent till Trollet och mig.


Fick tillfälle att använda dem på hemvägen idag, och är verkligen nöjd med funktionen. Speciellt i uppförsbackarna fick man väldigt bra grepp, och även på plan mark var de bra. I nerförsbackar får man ändå vara lite försiktig, men broddarna gjorde att också backarna kändes säkrare.

Jag är ändå lite skeptisk till hur bra kvalitet broddarna har, och tror inte att de kommer att hålla speciellt länge, men servar de mig minst en vecka tycker jag att de är värda sitt pris. Dagens hemfärd kändes i alla fall betydligt mer säker, och så flyttar dessutom fotgängare på sig när de hör att man kommer kraffsande med sina dubbar. Men - var fanns alla tanter med broddar? Fr.o.m. nu heter de "coola löpar-broddar"; vare sig det är Snorkkar eller tanter som använder dem.

Och något helt annat: Jag hörde ryktesvägen att pappa varit och införskaffat kolfiberstavar, och att hade väl vallade längdskidor bara att ställa sig på och åka iväg. Min lilla groda kan bli en oätbar elefant.