lördag 19 december 2009

Med krossat pannben

Lite motsträvigt, lite för mätt, lite för mysigt inne, men ändå med en vilja att springa en sväng. Vadan denna olustiga känsla vet jag inte. Ibland har man helt enkelt inte lust, trots att man dragit på sig de 10 lagren med kläder och tagit sig ut. Den tänkta milen blev betydligt kortare. Istället sitter jag och drömmer om långpass, som förhoppningsvis skall läka mitt krossade pannben.

Tillfälligt krossat

8 kommentarer:

  1. Alla har vi något problem med skallen... ;)

    SvaraRadera
  2. du har iaf snyggt panben, krossat eller inte.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det ser rätt intakt ut. Det kanske bara blev en bula?

    SvaraRadera
  4. Min tanke är att springa till platsen funkar det för dig? Jag kan hämta dig om du vill, hör av dig via sms så fixar vi det på något vis.

    /S

    SvaraRadera
  5. Krossat, jaha...ser ok ut....men ibland är man bara på dekis.....man kan ju inte ligga på topp jämt...

    SvaraRadera
  6. I jämförselse med min förkylning låter ditt krossade skallben betydligt värre...

    SvaraRadera
  7. Janne - Är det inte det ena är det det andra, eller hur.

    Träningsglädje - Tack :) . Iofs. vad det gammal bild.

    bureborn - Ja, jag hoppas faktiskt på det; var snällt sagt.

    Staffan - Hoppas ni hade ett bra pass!

    Bondbruden - Jo, tror det var en bula bara, eller lite sprickor. Och tråkigt vore det ju om man alltid var på topp.

    Minna - Tillfälligt illa, men bättre nu. Hoppas samma gäller för din förkylning.

    SvaraRadera
  8. Den där känslan är verkligen KONSTIG! Man vill men ändå inte. Känner sig både frisk och sjuk, trött och pigg, glad och "down samtidigt. jag brukar testa och känns det blaj efter 20-30 minuter så drar jag ner/vänder.

    SvaraRadera