lördag 26 december 2009

En groda på julbordet

-Och nej, inte en ätbar sådan.

Ibland händer det att det slinker ut en groda. Man säger saker som man inte menar. Igår medans julbordet avnjöts råkade jag förivra mig, och nu har jag lovat något jag inte tänkt mig. Lovat är lovat, och nu får jag stå mitt kast. Ödet ligger inte i min hand; det får pappa ta hand om.

Grodan gäller detta (klicka på länken).
Pappa tycker att mamma ska delta. Mamma vill bara delta om pappa också är med. Jag lovade i misstag att jag också deltar om dom båda deltar. Så nu är det i stort sett upp till pappa.

BotniaVasan är alltså ett lopp på 53 km, och fungerar som seedinglopp till Vasaloppet. Det ordnades första gången 2006, då jag gjorde en mini-comeback i skidspåret och deltog. Jag kom i mål på plats 9 av 145 damer, och var antagligen i bättre form än jag varit under min "aktiva" tävlingskarriär. Om jag jämför formen 2006 med idag, skiljer det ganska mycket. Nu har jag betydligt bättre uthållighet och bättre kondition, men jag saknar väldigt mycket av den styrka jag då hade i armar, rygg och axlar, och är nog långt ifrån den längdåkningsform jag hade 2006. Då ägnade jag också hela julledigheten till skidspåret, och tog också en vecka i januari då jag enbart tränade på snö.

Idag tyckte jag att det var för kyligt att åka till skidspåret då det var -15 grader och blåsigt. Däremot tyckte jag att vädret inte var något hinder för en tidig springrunda; jag är tydligen mer anpassad som löpare idag, medan jag 2006 nog var mer längdåkare.

Nu håller jag bara tummarna för att pappa ska hålla sig förnuftig nog, och inte anmäla sig till loppet. I annat fall får jag äta upp min groda, och jag känner mig inte sådär jätte sugen.

17 kommentarer:

  1. Du klarar det säkert i alla fall, du verkar ju klara det mesta du ger dig på :0) Kanske behöver du t.o.m en utmaning?

    SvaraRadera
  2. Coolt! Jag håller tummarna att han anmäler sig..! ;) Du skulle klara det galant, det är jag säker på!

    SvaraRadera
  3. Kul! Ser fram emot att följa din skidsatsning! För visst ställer du upp. För dina föräldrars skull om inte annat. ;-)

    SvaraRadera
  4. Vad häftigt att du är en sådan skidåkare, också! Det visste inte jag! Det är helt klart dig jag ska vända mig till om jag vill ha tips inför vinterns skidåkande :)

    SvaraRadera
  5. Men det är väl en utomordentligt bra idé! Tänk vilken motivation du kan få till din styrketräning. Det kanske var det undermedvetna?

    SvaraRadera
  6. Everyday - Jo, tror inte att det skulle vara någon allt för stor grej attt genomföra, men hur det skulle kännas vet jag inte...

    Helena - Hihi, och jag håller tummarna att pappa INTE ska anmäla sig.

    Ulrika - Tja... vi får väl se :)

    fartfylld - Fast jag är lite out i nuläget; i slutet på 90 talet var jag lite mera på dethär med längdåkning.

    Andrej - Gissade att du skulle gilla idén :) . Vi får väl se... du menar alltså att jag kommer att träna styrka av bara farten, utan att tänka på det?

    SvaraRadera
  7. Malin (Markus Nikula)26 dec. 2009 22:53:00

    Men shit vad du jiddrar! Du vet ju att det där är en plätt. Larva dig inte.

    HAJHAJ!

    SvaraRadera
  8. Go go go!! Lät ju som en kanonkul utmaning i min bok :D

    SvaraRadera
  9. Vilken skön utmaning. Det där fixar du utan problem!
    Jag hejar också på dig!!!

    SvaraRadera
  10. Upps kan nog vara du får gräva fram skidorna och köra lite med de mellan löpturerna. Men det där kan du ju det är som att cykla man glömmer det aldrig. Så det går säkert bra och snabbt, för som du sa du har ju bra uthållighet och konditon. Så jag önskar bara LYCKA TILL =)

    SvaraRadera
  11. Nämen vad kul! Det där grejar du galant. Ska inte grodor vara extremt bra för just arm- och axelmusklerna ;)

    Med ditt pannben och din uthållighet behövs inte så mycket armstyrka - och du... det går alltid att lägga in lite armhävningar efter löprundan. Eller varför inte be trollet att ni ska gå skottkärra upp för alla backar när ni kör långpass?

    SvaraRadera
  12. Kanske du innerst inne ändå vill? Så brukar det ibland vara med grodor tycker jag - att de innehåller lite sanning. Gäller bara att ta reda på vad som gör att det känns besvärligt - är det att tävla mot gamla ouppnåbara prestationer i skidspåret? Släpp dem i så fall, och njut istället!/ Amatörpsykolog Liten

    SvaraRadera
  13. Jag funderar också på att köra BotniaVasan i år, men sen är det de här med överkroppsstyrkan som inte är vad den varit eller borde vara här också.. Äh, kanske vi kör iallafall?!! :)

    SvaraRadera
  14. Ha, ha, så det kan gå! Men det kan vara en kul extra utmaning med familjen!

    SvaraRadera
  15. Hi hi, ja ibland hinner man lova saker som man kanske egentligen inte vill. Tror i alla fall att ifall det blir av kommmer det att gå suveränt för dig. Liza skall ju också skida så ni får peppa varandra :)

    SvaraRadera
  16. Vad roligt!! Det är klart du ska köra, du kommer att fixa det superbra!!

    Kul att göra en sån sak med familjen.

    SvaraRadera
  17. Markus - Haha, jag fortsätter larva mig :)

    Petra - Tja, ja, vi får väl se.

    Daniel - Thanx!

    Löparnörden - Testat ett pass; och jag kunde nog fortfarande :)

    Mia - Tack för tipsen; visste ju inte att jag var gift med en skottkärra.

    anneliten - Du har nog rätt i din analys är jag rädd... känner att det inte är riktigt nåbart att prestera som jag gjorde 2006 i skidspåret, och det gäller att släppa de tankarna då.

    Träningslyckan - Vi kanske kunde vara riktiga tuffingar och typ starta utan stavar.

    Marre - Ja, jag vet inte vad som hände; fick fnurr i hjärnan typ.

    Jenny - Ja, vi får se hur utfallet blir.

    Carina - Ja, jag har ju gett pappa beslutshanden nu :)

    SvaraRadera