Silverware isn't just for Olympians. Enter a race, finish it, and you'll have your own to line up on your mantelpiece as proof of what you've managed to achieve.
(Runners World March 2009)
(Runners World March 2009)
Visst är det kul med medaljer, men jag vet faktiskt inte vad jag ska göra med mina 80-90 pokaler som står hemma på hyllan i mitt rum hos mamma och pappa. Pokalerna är främst från skidtävlingar, och visst var det kul när man kom så högt upp i resultaten att man fick ett pris. Jag kommer väl ihåg när jag fick min första pokal på min första skidtävling. Jag var 5 år. I vanliga tävlingar fanns det ingen klass för så små, men i denna fanns det klass för under 6 år. Distansen var 1 km på flack mark. Jag hade en mörkrosa halare med teddy-tyg innuti. Genom loppet hade jag min åtta år äldre bror bakom, han hejade, pushade, och jagade på. Jag tror han tog uppgiften på verkligt allvar. Jag blev andra i tävlingen för flickor under 6 år, och fick en liten pokal som står på främsta rad i mitt prisskåp. Efter tävlingen var jag upprörd på mamma för att hon inte hade tagit ombyteskläder åt mig, eftersom hon inte trodde att jag skulle bli svettig, men som jag hade kört på, blev jag ju lika svettig som dom "stora".
När jag fick min första medalj kommer jag inte ihåg. Däremot kommer jag ihåg när trollet fick sin första medalj. Det var på ett halvmaraton lopp i början av förra våren. Han var nog lika glad att få den som jag var när jag fick min första pokal. Och jag var en väldigt stolt, och till och med rörd fru. Senare under våren fick han ju även Stockholm Marathon medaljen. En sån vill jag också ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar