Olga och jag

Efter att ha tränat lite planlöst, och mest enligt egen lust i början av veckan, tyckte jag att det idag var dags för något riktigt. Något som skulle ta på lite sådär mer än lagom. På morgonens färd till jobbet, kändes benen pigga och jag vågade klura på lite intervall upplägg inför eftermiddagen. Andréa var snabb med att dra slutsatsen att de pigga benen berodde på gårdagens afterwork, innehållande rosé; kanske ligger det något i det. Efter att ha besökt Runners Store tillsammans med stört-sköna Mikkan, utan att själv shoppa något (vilket torde vara första (och antagligen sista) gången i mannaminne), kände jag mig redo.

Redo för Olga. Olgorna är (enligt min definition) stegintervaller. Mitt upplägg för idag var (i minuter) 4-3-2-1-2-3-4, med tillräckligt lugn jogg/ promenerande emellan.

Lite taggade jag allt till när jag körde Olgorna; fotot är dock från en löprunda i Arizona under förra vintern.

Värmde först upp, skakade benen och körde igång. Från tidigare kommer jag ihåg att den första brukar vara mentalt tuff. Jag höll dock bra tempo, ca. 4.40, tekniken rullade väl på som förväntat. Joggade sakta en stund innan jag körde nästa osv. När jag kom till 1-minutaren hade jag antagligen förväntat att den skulle kännas kort, och tyckte att den sträckte sig över en evighet. Fortsatte sedan uppåt, med de längre intervallerna, och den sista 4-minutaren var ganska tuff, och tempot hade sjunkit lite, nu till ca. 5 min/km. Joggade en bra bit på det som nervarvning (eller mer korrekt: för att ta mig hem), och spurtade i en uppförsbacke. Trots att jag kanske disponerade motivationen och krafterna lite dåligt, och körde första delen av intervallerna betydligt snabbare, kände jag mig nöjd med Olgorna. Jag har ju en tendens att vara lite försiktig av mig då det kommer till att ge järnet, så om jag förivrar mig ibland, ser jag det nästan som positivt.

Jag var ändå förvånad över hur mycket lättare dessa Olgor var. Jag tror att jag ställt in mig på att det skulle kännas lite som att köra tusingar, men det var betydligt lättare. Olga och jag kommer säkert att träffas igen snart.