lördag 26 september 2009

Lidingöloppet med immunförsvar

När jag igår kväll gick och lade mig kom det upp en tanke i huvudet "aha, sova - det verkar bekant - något liknande gjorde jag i måndags också". De 8 timmarna med sömn var effektiva, och jag kände mig relativt pigg i knoppen, däremot var kroppen inte riktigt spänstig. Fortfarande lite tung av att inte ha sovit ordentligt, ätit på totalt konstiga tider, och med konstig rytm, och inte rört på sig annat än en kort joggingtur igår.

Vi åkte iväg till Lidingö, sådär lagom laddade, jag kände mig som sagt lite tung, och Trollet trodde att hans huvud skulle sprängas av Vitargoladdning. Mitt mantra för dagen fanns redan inövat i huvudet - immunförsvaret, tänk på immunförsvaret. Starten gick, och jag såg fram emot ett fint och njutbart långpass. Min inställning förändrades snabbt - långpass jo, men fint och njutbart - nja. Trångt som bara tusan var det i starten, och efter några 100 meter blev jag stopplad av någon bakom, och tumlade som ett garnnystan över gräset. Kom på fötter snabbt och fortsatte i trängseln. Efter några ytterligare 100 meter, och vi kommit ut på grusvägen var det dags för vurpa nr. 2. Igen blev jag stopplad, och "den skyldige" fick sig en salva när jag fräste att "det skulle gå bra om inte folk började åka slalom i trängseln", kollade hastigt på mitt blödande knä och fortsatte.

Summan av kardemumman: En medalj och ett skrubbat knä.

Första 10 km var det väldigt trångt, det var svårt att hålla eget tempo, och ibland fick man stanna av nästan helt och hållet för att köa. Min löpteknik som fungerar så att jag håller väldigt jämn pulsnivå; dvs. jag saktar ner mycket i uppförsbackar, och öser på nedför, fungerade inte riktigt - i alla fall kunde man aldrig låta det rulla nerför pga. trängseln. Jag försökte ändå hålla pulsen och farten så stabil det gick, och komma in i min egen rytm, ta det tillräckligt lugnt, tänka på immunförsvaret. Det märktes helt klart att den lilla kroppen inte riktigt hade så mycket att ge, men det var bara att acceptera.

Fram till 20 gick det ganska bra, fick en klapp på axeln av Peter (tack Peter - alltid sån energikick att träffa på dig och få uppmuntrande kommentarer!). Träffade också på Centrum kompisen Ola som jag småsnackade lite med i startfållan), men i övrigt var det inte mycket snack. Det är tävlingsfokus på ett lopp som detta. Ingen mysig ultrakänsla där alla vill varandras bästa. Vidd 22 km stod den underbara Linnéa hejarklacken, och det hördes på en kilometers avstånd. En liten extra kick där också. Nu började den omtalade Abborrbacken, och löparna började se aningen tagna ut. Jag var väldigt förvånad hur många som gick i backarna, och jag som inte heller var i närheten av att köra max, kunde dra om radvis med löpare. En liten edge man har som seg och långsam - krafter kvar när andra tagit ut sig. Efter avklarade backar började målet närma sig, och det kändes faktiskt i låren att man sprungit terräng, trots att jag varken sprang speciellt fort, eller långt. Sista kilometrarna kändes lite tunga, och jag kände att det var ok att loppet inte var längre än 30 km, för så roligt var det inte att springa.

Spurtade lite sista km, och kom i mål på 3.05, en tid som jag känner mig nöjd med (den egna gissningen innan start var att jag skulle komma i mål på 3.10). Det fanns som jag skrev inte allt i den lilla kroppen idag, och jag höll dessutom igen på det som fanns för att följa immunförsvar-mantrat. Jag vet ju att det finns ganska mycket att kapa från den tiden om förutsättningarna var på topp. Att springa lopp med ett känsligt immunförsvar och sömnbrist är ändå inget att rekommendera om man vill prestera.

Trollet är för mig dagens stora vinnare. Han spöade frugan, och överraskade sig själv. Grattis!

32 kommentarer:

  1. Grattis till Trollet och grattis till dig! Med tanke på din "uppladdning" gick det ju hur bra som helst! Själv deppade jag lite över att det inte blev ngt Lidingö i år, men nu känns det faktiskt lite bättre. Trängsel i 10 K? Huvva!

    SvaraRadera
  2. Stort Grattis både till dig & Trollet.

    SvaraRadera
  3. Jag var en av de där som gick i abborebacken. plus backen vid två km kvar. Det har jag gjort alla tre åren och sparat både tid och energi. lite coolt att det går att springa så "snabbt" som jag gjorde idag men ändå gå :)

    Stort grattis till er båda! strax över 3h är ju faktiskt en jättebra tid, även för ett långpass!

    SvaraRadera
  4. Att det gick så snabbt trots oflyt och vurpor! Grattis! Och härlig känsla ändå att veta att du nog kan kapa duktigt på tiden nästa år med bättre förutsättningar. Spännande :)

    SvaraRadera
  5. Stabilt! Blodsspillan också, man tackar, då var det ju verkligen hårda tag.

    SvaraRadera
  6. Bra jobbat och grattis till er båda!

    SvaraRadera
  7. Grattis! Otroligt bra gjort med tanke på den sämsta tänkbara uppladdningen du haft. Tänk hur det kommer att bli när du kunnat ladda PÅ RIKTIGT! O la la!!!

    SvaraRadera
  8. Bra jobbat! Båda två! :D
    Det var visst rekordmånga deltagare i år?

    SvaraRadera
  9. bureborn - Tack! Och trängseln kunde jag verkligen ha varit utan, så även all tävlingsfokus och individualism.

    Moder - Tack!

    Andréa - Ja, jag gick nog också, men kunde ändå gå förbi totalt utslagna löpare. Menade inget illa med det; jag var bara förvånad.

    Sus - Tack, och jag är nog nöjd med tiden med tanke på omständigheterna. Något LL nästa år vet jag inte om det blir dock...

    Joel - Det som inte dödar... :)

    Anna - Tack - Trollet tackar också!

    Ingmarie - Ja, det kunde vara kul att maxa med full laddning; men nu känns det som om jag bara vill träna, träna, träna!

    Liza - Tack! Kan hända att det var rekord, är ju väldigt många olika lopp under helgen.

    SvaraRadera
  10. Grattis!! Det var bra jobbat trots du var inte 100%.
    Du är så duktig!!
    Kram

    Hur är det med knän?

    SvaraRadera
  11. Grattis! Finns det nånting som kan stoppa dig? Den uppladdningen är ju inget vidare liksom :)
    Det fanns slalomåkare i 15km-loppet också, fattar inte varför man inte kan ta ett extra steg innan man hoppar in framför nån...

    SvaraRadera
  12. Det låter som du hade en liknande upplevelse av loppet som jag hade. Lidingöträngsellopp kanske hade varit passande. Borde införas trängselskatt till nästa år för bättre flyt i "trafiken". ;)
    Hoppas ditt knä är ok!

    SvaraRadera
  13. Trots att det låter ganska trist att det är så pass trångt i början så blir jag grymt sugen på att springa. Nästa år är det jag som står på startlinjen! Då vet jag med säkerhet att plugget inte kan komma emellan. Det nämligen mitt i en praktikperiod. Och då är man ju faktiskt HELT ledig på helgerna! :)

    Grattis till tiden! Terräng är tufft. Allt omkring 3 timmar är bra!

    SvaraRadera
  14. coyntha - Tack, vad snäll du är som frågar om mitt knä; det är nog bra, lite skrubbsår och styvt bara.

    mialena - Slalom har aldrig varit min starka sida; kanske man borde lära sig lite teknik?

    Daniel - Tror banne mig jag ska lägga upp en sån station nästa år. :) Men trängseln hör väl till antar jag, även om jag inte gillar den.

    Malin - De flesta verkar ju verkligen gilla LL, så kör på det! Jag vet ändå inte om jag tänker springa nästa år, var inte min typ av lopp. Vill hellre delta i de mindre, mysigare, mer personliga loppen, där det mer hadlar om upplevelse, att vinna över sig själv, pusha och bli pushad av andra.

    SvaraRadera
  15. Grattis, grattis, grattis! Kalasbra jobbat av er båda två!

    SvaraRadera
  16. Härligt jobbat! :D Jag har inte vågat mig på Lidingö än, är ju lite av en nybörjare när det kommer till långpass... Klarar jag maran i juni ska jag göra ett försök att vinna över Aborrbacken jag med...
    Hoppas att du har haft en lugn och skön söndag! KRAM

    SvaraRadera
  17. Jo, visst hör säkert trängseln till! Glömde gratulera er båda till ett lyckat lopp! Grattis Grattis!! Jag tycker alla är hjältar som tar sig igenom den där banan :)

    SvaraRadera
  18. Grattis till en jättebra debut på Lidingöloppet! Ok! du var inte i bästa form och verkar inte haft så kul men ge det en chans till! Om inte nästa år, så kanske året där på. Angående trängsel så är den(såklart) mindre i ju lägre startgrupp man startar i, så ett bra resultat och du hamnar i en lägre stargrupp nästa år dvs.snabbare löpare o mindre trängsel. Möjlighet till omseedning finns också. Själv startade jag i grupp 3 och kunde springa mitt eget lopp i praktiken från start till mål. Stackars Daniel, en sån bra löpare och får starta i grupp 9. Inte konstigt att han tyckte det var mycket trängsel och omspringningar framtill sin tid 2:41.
    /Kalle.

    SvaraRadera
  19. Jag får säga grattis till en hyfsad tid. Finns det inte olika startgrupper så att du kan seeda dig uppåt??

    SvaraRadera
  20. Bra kämpat. Grattis till er båda!

    SvaraRadera
  21. Shit, låter som ett lopp som kanske hade tjänat på olika startgrupper el dyl? Segt med knuffar och sånt där, det är främst det som avskräcker mog från större lopp, eller t ex Vansbrosimmet, inte jättekul att åka på storstryk som du. Hoppas du plåstrade om dig fint och njuter av omstarten vad gäller löpning hemma i Svedala. :)

    SvaraRadera
  22. Ah, sory, ser här ovan att det fanns startgruppsorganisering, såklart. Tyckte bara att din beskrivning lät rätt kaotisk...

    SvaraRadera
  23. Jag är så otroligt imponerad av att du klara att hålla tillbaka under tävling!! Ditt immunförsvar kommer tacka dig, och återhämtningen bli rekord kort. Tre timmar löpning är ju ingenting för dig längre. Är det inte underbart att ha en sådan kropp!

    SvaraRadera
  24. Haha, " för det är ändå inte så roligt att springa 30 km" vilken rolig kommentar av någon som sprungit ett långt lopp sjuk :). Bra kämpat och återhämta dig väl.

    SvaraRadera
  25. Bra jobb! Och grattis till en bra tid... Själv bestämde jag mig förra året på 30 km. att bara springa 15 km i år.
    Inte kul att starta med vurpor... Och att blöda men inte vara blödig är inställning! Sånt gillar jag!

    SvaraRadera
  26. Grattis Snorkis och Trollet. Varje lopp är ju inte ett drömlopp, ibland är det bara slit och jag tyckte att du skötte dig PRIMA, synd med trängseln och knät bara! Kanske mest trist med den uteblivna gemenskapskänslan. "Inte långt och inte fort" skriver du - 30 km på 3 timmar - du är rolig! ;o) Det är ju SKITLÅNGT ju! ;o) KRAM

    SvaraRadera
  27. Snyggt jobbat Snorkkis och Trollet! Håller med om att det var riktigt trångt i år, jag var rädd att bli påsprungen bakifrån i de brantaste nedförsluten, såg nämligen en kille bli det och det rekommenderas inte.... Nu njuter vi några dagar - ahhhhhh!

    SvaraRadera
  28. Grattis till ett väl genomfört lopp. Vurpor på grund av egoistiska medlöpare är det värsta som finns.

    SvaraRadera
  29. Petra - Tack!

    Helena - Många säger ju att LL skulle vara jobbigare än en mara, men jag håller inte med - ett marathon är ändå en hel timme längre.

    Daniel - Grattis till dig med!

    Kalle - Tack! Ja, kanske får jag ge loppet en chans till; det var ju ändå ett trevligt arrangemang. Intressant info att du tyckte att du kunde löra eget race från ditt startled! Det ska jag hålla i tankarna!

    Andrej - Jo, finns olika grupper, men jag måste ändå säga att farten var ganska bra; det var liksom inte långsamma löpare som gjorde att det var trångt.

    Jenny - Tack!

    Mikkan - Njuter och njuter... tja; läser du dagens inlägg förstår du :) . Vansbro har jag hört att är totalt kaos! Man måste väl lära sig att ha spik-vassa armbågar kanske.

    Katarina - Ja, du har så rätt; kroppen är underbar som bara utför det man utsätter den för!

    frida - :) Fast jag brukar kunna njuta också under långlopp, men i lördags fick jag inte riktigt in den softa njut-stämningen.

    Janne - Vurporna fick bli som extra krydda. Var det inte lika trångt på 15?

    Magdalena - Hihi, ja allt är väl relativt. Och du har rätt; varje lopp kan inte vara drömlopp!

    Marre - Ja man såg några ordentliga vurpor. Hoppas att alla klarade sig utan några värre skador bara.

    Henrik - Tack! Ja visst är det så. (Visslar och tror att jag själv uppförde mig exemplariskt).

    SvaraRadera
  30. Bättre sent än aldrig - grattis! Och du, ett uppskrapat knä är lika tufft som en medalj ;)

    Din berättelse påminner mig om varför jag inte vill springa LL. Trängseln! Precis som du gillar jag att ligga på samma ansträngningsnivå, då är det skitjobbigt när man inte kan bränna på där det behövs. Ja ja. Men någon gång ska jag göra det, bara för att ha gjort det :-)

    SvaraRadera
  31. Fredrika - Tack! Ja, nån gång bör man ju springa loppet... och jag förstår fullständigt att många gillar loppet, men vi är ju alla olika och letar efter olika typer av upplevelser med lopp. Vissa vill ha fullständig tävlingsfokus, andra vill ha nåt annat.

    SvaraRadera
  32. Skitbra jobbat! Synd att det blev några vurpor men det är lätt hänt när det är så mkt folk. Synd.
    Ja jag längtar redan tills nästa år. Planera tränig och kost lite bättre innan bara... Ja abborrbacken var hemsk. Men hade fått förvarningar om att den inte var slut där man trodde. Men knäckande när man läser stora plaket att ; Grattis du har klarat backen! Ne det är ju en bra bit kvar...hmmm... Jaja bra sprungit=)

    SvaraRadera