Så lätt det är att ta sig fram springandes

I ärlighetens namns, så tror jag att det är det ren lathet.

Efter att ha swischat av och an i kostym och högklackat, från möte till möte till middag, in och ut ur taxin, tåget, flyget några dagar är det så jag känner. Landade idag eftermiddag, åkte in till jobbet, dumpade lite grejer, bytte om till springkläder och joggade iväg hem i ett härligt solsken.

Man tager vad man haver - utsikten fungerade fint för att stå och göra lite utfallsövningar. Big Ben finns där om man kollar noggrant :)

Jag vet inte vad det är, jag är antagligen mycket lat av mig, men jag tycker det kan bli lite jobbigt att röra sig med en massa grejer, väskor och samtidigt skall försöka hålla sig organiserad och kunna jobba varje lucka man har. Men att byta om till träningskläder och springa 9-10 km hem är inte det minsta jobbigt. Skumt.

Trots att jag nu faktiskt bara varit iväg några dagar, och varit utan löpning bara en dag, kände jag mig ändå lite ur fas, lite trött och seg när jag avslutade min resa. Bästa sättet, vare sig det handlar om att vara jet-lagged, ha druckit för mycket kaffe under dagen, suttit för mycket stilla, gått med för tunga väskor, vara sjuk i fötterna av klack-skorna, är absolut att få ta in lite frisk luft, röra på sig, ta en dusch, och krypa in i mys-kläder.

Dagens träning blev alltså ca. 10 km o-jobbig löpning på 60 min.