Drömmar om lopp

Efter mitt besök i London, fortsatte jag en sväng till Finland för att hälsa på "hemma". Denna gång blev det inget löppass tillsammans med mamma och pappa som senast jag var där; däremot har vi planerat in lite tokigheter tillsammans. Jag är tokig - och de hänger med, alltså är de också tokiga. Mitt i sommaren ska vi förhoppningsvis göra detta tillsammans, något jag ser mycket fram emot. Men nix, jag berättar inte vad; men det handlar om ultralöpning.

Trots att jag försöker ta löpningen som den kommer, är jag en riktig kontrollfreak med att planera det mesta annat. För att jag ska kunna planera det andra; semester, resor osv. känner jag nu att jag behöver planera sommarens lopp i alla fall på ett ungefär.

Det blir inte så många lopp för min del, men jag har några som jag gärna springer; och igen är jag hemlighetsmakare och berättar inte vilka (SM undantaget). Förutom Stockholm marathon, blir det antagligen ytterligare ett marathon, och tre ultralopp; troligen 2 st. 5-milare och då det skumma evenemanget jag skrev om tidigare. Trollhättan 12h som jag tidigare nästan lagt in i kalendern som självklart, kommer jag förmodligen att avstå i alla fall.

Fem lopp lätt utspridda känns ganska lagom, och har förhoppningsvis inte för stor inverkan på vår/ sommar/ höstlöpningen; ja, det låter kanske fel i en tävlingslöpares öron, men för min del handlar det faktiskt om att maximera glädjen av och tiden förden vardagliga löpningen, och få in något lopp som motivationskick, och som omväxling och upplevelse.

Nu gäller det bara att hoppas på att man har någon form att komma med också när det närmar sig lopp. Jag är inte bara ur form; jag saknar den helt och hållet. Tur att man kan drömma om lopp under tiden!