Te?

Nej, jag extraknäcker inte som flygvärdinna, utan det gäller te och långpass. För några veckor sedan läste jag på Tobias' blog att han hade haft te i vätskebältet under långpasset. Jag blev lite nyfiken på detta; och nu var jag ändå in på te-spåret från föregående inlägg, och dessutom åker jag till London på torsdag; så vad passar bättre te?

Jag har nästan alltid vatten med när jag springer långpass, och någon gång har jag haft sportdryck för att testa hur kroppen och magen gillar det inför ett lopp, eller så har jag stannat och köpt en cola om jag tyckt att energin har börjat ta slut. Oftast är mina långpass ändå så pass korta, att jag klarar mig med vatten.

Det är många som blir sugna på kaffe när dom springer långt, och vid målgången på de långlopp jag sprungit har det ofta serverats kaffe till de kaffe-törstiga löparna. Jag är i vanliga fall en riktig kaffe-tratt, och dricker kaffe så att det räcker till och blir över, men i samband med löpning passar det mig inte. Jag får en viss avsmak för kaffe då, medan cola går bra att dricka.

Efter ett träningspass avnjuter jag gärna en kopp varm choklad; men det hör liksom till efter passet och återhämtningen; precis som Victor förespråkar.

Då återstår te. Vad kan te erbjuda som inte vatten kan? Tycker man om te, kan det fungera som en faktor som gör att man faktiskt kommer sig för att dricka, och vad är väl bättre än att man får njutbar drickapaus? Eller en bra koffeinkick? Har man socker i teet så kan det förstås fungera som energipåfyllnad liksom sportdryck, men på kortare pass behövs det för de flesta inte.

Är det någon som testat te som vätska under långpassen och har några argument varför te skulle vara bra?