Det blev inte något PB på halvmaran idag. Långt ifrån. Det blev inte ens under 1.50.
Förutsättningarna var det inte några fel på. Jag kan inte skylla på att jag hade en dålig dag, det hade jag inte. Blåsten var inte heller problemet. Jag har vilat lite extra senaste veckan. Det är bara såhär jag är. Face it.
Efter att ha sur-joggat hem från Kungsholmen och ätit burgare har jag lite + och - som måste få komma ut. Kommer eventuellt med en mera utförlig berättelse senare, då har jag förhoppningsvis också sett slutresultatet.
+ och -
+ Kroppen var med mig. Hade inte ont någon stans.
+ Jag fick träffa en massa härliga Linneá löpare, och fick inspirerande heja rop vid varvning och målgång. Stort tack!
+ Jag träffade MarathonMia IRL (det tycker jag absolut är ett eget +).
+ Jag höll jämt tempo, som jag kunde ha fortsatt i ett bra tag till.
+ Fastän jag inte kan ge mer fartmässigt, kan jag ge mer distansmässigt.
+ Trots att löpningen inte var rolig idag, kände jag mig hemma i löparkretsen.
+ Utrustningen fungerade bra.
+ Hamburgaren jag käkade halvvägs under min hem-sur-jogging var god.
+ Jag vet att Trollet tycker att jag är duktig i alla fall.
- Huvudet var inte med mig. Jag har ingen vinnarskalle.
- Jag var (tror jag) den enda av Linneá löparna som inte gjorde PB.
- Jag kände mig pressad och kunde inte njuta av löpningen. (Detta släppte lite på andra varvet när jag märkt att jag inte hade någon chans att komma i närheten av den tid jag ville).
- Trots en massa mil i benen, har jag inte blivit bättre.
- Det ska vara roligt - det var inte speciellt roligt idag.
- Jag har sur-joggat-promenerat hem (och benen var allt för pigga; det är inte meningen att man ska orka ta sig 8 km efter ett halvmarathon)
- Jag är inte alls nöjd med mig själv och min prestation.
Jag tycker inte att du ska vara alltför kritisk mot dig själv. Jag hejjar på alla plusen och tar bort alla minusen. I min värld är du skitduktig. Du drog av en halvmara idag och kände att du ändå kunde pinna på efteråt. Du kommer äga Stockholm marathon!
SvaraRaderaTycker du skall vara nöjd, men kanske lägga upp träningen annorlunda framöver om du saknade farten. Träna då mer fart, man blir bra på det man tränar!
SvaraRaderaAtt kunna springa hem 8km efter halvmara är ju kanon! Och inför maran är det ju så det ska vara, den är ju lite längre liksom :) Smärtfria ben hoppas vi på i fortsättningen också!
SvaraRaderaJag håller med mialena! Okej, du kanske inte är snabbare, men däremot har du bevisat att du är en riktigt seg jäkel! Maran är ju inga problem för dig! Jag har precis samma tankar som dig i huvudet. Att jag springer så himla mycket och ändå inte blir snabbare! Men jag struntar i det nu. För ärligt talat, alla som orkar springa längre än 2 mil är vältränade! Vi kommer aldrig att bli några sprinters du och jag, men vi är två sega jäklar... Så det så! ;) Hoppas att du inte tar det allt för hårt. Ses vi i Göteborg nästa helg?
SvaraRaderaDu kan vara stolt. Du är imponerande när det gäller löpning. Din vilja, dina träningspass och man kan inte var bäst i allt ;) Du är bäst ändå! Sköt om sig och benen.
SvaraRaderaAnna - Tack. Det värmer!
SvaraRaderaNiklasN - Du har 100% rätt. Det är fartträningen som jag saknar. Men det är km-knarkandet jag älskar. Jag måste kanske acceptera att jag inte kan prestera snabba tider om jag fortsätter träna snigelfart.
mialena - Jo visst, men man önskar man kunde pressa sig mer.
Malin - Vad fint uttryckt. Vi får bilda en seg-klubb!
Moder jort - Oj, jag blir alldeles varm. Tack! Och du var grym idag!
Bra analys men var inte för hård mot dig - det är bara ett lopp ! ;o)
SvaraRaderaNästa gång vet du ju hur du ska göra, elelr hur?
Men "vid min svans" var inte så hård mot dig själv du verkar vara en genuin löparbrud som dessutom springer hem efter halvmaran ....Du ska absolut inte räkna bort dig själv från de snabba ännu. Du är uthållig och jag tror det är mycket värre för den snabba att bli uthållig än för den uthålliga att bli snabb....eller nått...sånt...
SvaraRaderaDeppa inte! Tror som resten av gänget att du halkat in i ditt maratontempo och håller det även på halvmaran. Det behöver inte alls vara en nackdel inför Stockholm marathon!
SvaraRaderaVill du sedan få upp farten senare i sommar är den bara lite ljuvlig fartträning bort : )
Om det är resultat du vill ha så är mitt tips: Tävla oftare fast på distanser mellan 5 och 15 kilometer. Perfekt för att slippa vara nervös inför de lopp man satsar på och ger dig rätt nivå på förväntningar.
SvaraRaderaHej där!
SvaraRaderaVissa dagar känns bra som tusan för löpning andra inte, dock ska man inte gräva ner sig i de dagar som inte löpningen funkar - det är bara och komma igen, du vet att du kan springa och det vet vi alla i IF Linnéa också!
Hejja hejja!
Från Maria TSM och ny i IF Linnéa
www.litenisaksecurity.dinstudio.se
Magdalena - fast jag vet hur jag ska göra - pinna på liksom; men det blir inte av!
SvaraRaderaPain - ja, du har nog rätt där.
Ida - hope so!
Tröskelkungen - Ja visst! Måste kanske bestämma mig för vad som ska prioriteras - ifall jag fortsätter med min mys-gos träning, kan jag inte förvänta mig att prestera snabba tider.
Maria - Tack, vad snäll du är! Synd att du inte kunde komma till Rålis på picnicen igår. Ses snart!
Tycker det var bra jobbat iaf! Sen har du väl ine tränat tempolöpning heller utan siktar på marathon, vilket är en helt annan utmaning. Känner för övrigt likadant ... efter maran får det bli itnervallträning och max 5 km ;)
SvaraRaderaIbland blir det inte som man tänkt sig. Men deppa inte, det kommer fler lopp. Fokusera på alla plussen och glöm resten. Tycker du ska var stolt över ditt lopp! :)
SvaraRaderaMen hallå där fröken Snork, du hade ju en massa plus ändå på loppet trots att du inte nådde målsättningen! Det kommer fler lopp och du hade ju kul i alla fall!
SvaraRaderaVarför springer vi? För att slå vårt PB? För att alltid komma först i mål? Eller är det för den härliga känslan efteråt? För den friska luften och fågelkvittret under morgonpasset? För gemenskapen och samhörigheten? För att må bra och få behålla hälsan? Jag älskar all statistik - kilometertider, placeringar och pulsdata. Men det är inte det som är det viktiga. Det enda som är viktigt är glädjen och det gäller oavsett vad vi gör. Jag tycker att det sorgligt att så mycket idag fokuseras på prestation och status - oavsett om det är ett PB på halvmaran, lönen på jobbet eller antalet länder som man besökt. Vi gör saker för att vi tror att det förväntas av oss och det gör att vi förlorar glädjen. Och när vi förlorar glädjen riskerar vi att förlora oss själva.
SvaraRaderaPS. Kul att du gillade mina foton!
Cicci - tja, vet inte om jag kan säga att jag har något speciellt sikte på marathon... jag vill mest bara ha roligt, och träna det som e roligt!
SvaraRaderaAnna - tack! Det var fint skrivet.
Marre - Ja visst!
Henrik - kul att du tittar in! Och JA, det är glädjen jag vill åt! Och vad klokt och insiktsfullt skrivet!