Motiverande söndagspass och måndag igen

Enough is not enough.

Om man inte tycker att ett halv-marathon, 7 km ilsken-joggande, eller 15 km till-o-från-cyklande till picnicen var tillräckligt för lördagen, utan man vill ha mer - ja, men då är det väl bara att roffa åt sig mer!

Igår, söndag, hade jag bestämt träff med Triathlon-Karin för ett löppass. Hon hade siktet inställt på ett 2 timmars långpass, och jag hade siktet på att hänga på så länge benen kändes bra. Skulle ta t-banan till Hornstull, men när jag skulle åka iväg, och noterade att det skulle ta mig typ 30 min att åka t-bana, bestämde jag mig för att istället jogga de 35 minuterna till träff-punkten. Benen kändes väldigt fräscha, men jag kände mig nöjd att jogga uppvärmningen i ganska lugn fart, med inslag av lite promenerande.

Efter lite hälsande, funderingar på rutt, joggade vi iväg, och oj så fort tiden går då man har trevligt sällskap! Och med nya bekantskaper är man också mer koncentrerad på snacket än på löpningen. Karin berättade en del om sitt upplägg inför Göteborgsvarvet och hur hennes coach lagt upp programmet. Fastän det bara är en vecka kvar till varvet, är det alltså tuff träning som gäller ännu, och kroppen återhämtar sig bra med några dagars vila inför helgen. Otroligt ambitiöst träningsupplägg och fokus Karin har! Där finns det inte någon vacklande motivation. Jag gillar Karins inställning (och många andra bloggares inställning), att tävla med sig själv, och visa sig själv att man kan. Den inställningen försöker jag också ha, och tror mig ha, men ibland tar prestations-fokusen över.

Vi sprang på bra trots regn och vind, och höll ca. 6 min. tempo. Riktigt passligt långpass tempo för mig. Jag nöjde mig ändå med att avsluta passet lite tidigare, och joggade hemåt från Eriksdalsbadet varifrån mitt sällskap sedan fortsatte. Väderpiskad, men med nyfunnen inspiration, om än något trötta ben avslutade jag passet som blev ca. 17.5 km, och 1 h. 45 min.

Nöjd med dagens träning - trodde jag. Ha!

Trollet som varit på arbetsresa kom hem igen, och jag fick senaste amerikanska Runners numret. Snorkkis glad! När han senare under kvällen ville ha sällskap på en löprunda för att få ihop veckans planerade träningstimmar, följde jag med. Det blev en väldigt lugn 10 km:s runda, varav de sista ca. 2 km promenerande, 67 min totalt.

Så, hur kan man bättre sammanfatta helgen än att skriva: löpning - äta - umgås - sova - blogga; i blandad ordning.

Måndagen har i sig inte erbjudit några större överraskningar. Joggade till jobbet med något stela ben, noterade att tårna inte gillar högklackat till 100% (kanske man får marathon-anpassa jobb-skorna och ta fram sandaler?) På hemvägen hade jag tänkt mig någon typ av fartlek, men gjorde i stället lite löpskolning, och några serier då jag ökade på farten. Det var mest i syfte att sträcka ut benen ordentligt, och samtidigt få återhämtning.

Tack alla snälla för uppmuntrande kommentarer på bloggen! Ni är för härliga!