Måndagsmodig

Under vinterns/ vårens skadeperiod har jag känt stort gissel när jag inte kunnat träna med andra. Jag har flertalet gånger bokat in träningsträffar, för jag har trott att jag kanske ska bli bra snart, men med svansen mellan benen fått lov att ställa in eller ändra det planerade passet till en fika eller en promenad i stället - ett bra sätt att ändå få lite träningsenergi, men inte the real thing.

Att träffa och träna tillsammans med andra likasinnade är verkligen roligt, och nu börjar jag känna mig lite mer modig att faktiskt våga hoppa på något pass med någon annan. Trots att jag gillar att sudda omkring för mig själv är jag tydligen så pass social att jag ibland vill umgås med andra; och ett av de bästa sättet att lära känna andra är enligt mig att ta ett löppass tillsammans. Denna måndag är jag väl inte speciellt modig då det gäller själva träningen, men jag börjar känna mig modig nog för att snart klicka "attending" på något pass, eller boka in träningsdate med någon likasinnad.

Vart jag vill komma med detta vet jag inte riktigt, men jag ska passa på att säga Grattis till min (tränings)kompis Karin som imponerade på Vätternrundan igår; man blir lite stolt när man fått träna med en sån som Karin. Läs hennes berättelse här!