onsdag 5 maj 2010

Skrämselhicka

Jag har märkt att det finns en viss skrämselhicka gällande järnvärden bland de kvinnliga löparvännerna, och löparbloggarna, och jag känner att jag kan vara en orsak till att vissa blivit lite skrämda. Visst är det viktigt att hålla koll på sina värden, men för det mesta gäller sunt förnuft, och jag tror inte att alla behöver rusa iväg och göra världens blodanalys huvudstup bara för att man tränar aktivt.

Om man däremot har ändrat sina träningsmönster i stor utsträckning, känner sig trött, eller är förkyld ofta, kan det kanske vara bra att kolla upp sina värden. Jag har under de senaste 2.5 åren höjt min träningsmängd ganska rejält. Från att ha löptränat kanske 3-4 mil / vecka till omkring 10, och det kan vara en orsak till järnbristen. Järnbrist uppkommer ju inte heller bara hux flux, utan det är oftast resultat av en längre tids underskott, och jag har inte ens testat hb-värdet på närmare två år, vilket jag nu tycker är dumt förstås.

Jag tror att jag är en person som har extremt svårt att få skrämselhicka, och därför lyckas jag ignorera eventuella felsignaler, och köra på för fullt som vanligt.

Vitamintillskott har också varit på tapeten i många bloggar nu som då. Vissa hävdar att vitamintillskott är bra, och behövs på en regelbunden basis, medan andra förkastar dem, och tycker och tror att man får i sig allt genom en balanserad kost. Jag har haft inställningen att ja, man ska få i sig allt genom en bra kost, men nu som då brukar jag ta någon multi-vitamin, och vid förkylningssymptom brukar det bli lite extra. Har man brist på något så visar det sig har jag tänkt. Här måste jag säga att jag tänkt om. Skrämselhicka eller inte.

När jag läste boken "The Primal Blueprint" blev det klarare än tidigare att de livsmedel vi idag använder, inte alltid är maximalt boostade. Stor del av vitaminerna försvinner i processen, och t.ex. 200 gram grönsaker som vi får idag, innehåller inte lika mycket vitaminer och näringsämnen som 200 gram innehöll förr (om vi då jämför med stenåldern eller 80 år sedan). Som en konsekvens känner jag nu "better safe than sorry", och tänker faktiskt försöka att få i mig en multivitamin och omega3 per dag.

Hur gör ni? Blodanalyser; multivitaminer; hick-fria?