Hälen och stötvågsbehandling

Jag har fått en del nyfikna kommentarer och mail angående shock-wave behandlingen jag var på tidigare i veckan, och tänkte därför ta upp ämnet. Det är ju väldigt många löpare som har problem med hälsenorna, och stötvågsbehandling kan användas för denna typ av skador. Jag själv har inte problem med hälsenorna direkt, utan det är (med största sannolikhet) en slemsäck och ligament runt senorna som är inflammerade, och för att skynda på läkningen kan stötvågsbehandlingen vara ett alternativ.

När jag läst om behandlingen, som kallas stötvågsbehandling/ tryckvågsbehandling/ shochwave therapy, har jag främst stött på positiva erfarenheter. Många verkar ha fått hjälp även med kroniska besvär på hälsenorna, mot hälsporrar osv. Mer om påvisade resultat kan man läsa t.ex. här, notera dock att det är en länk till en klinik som utför behandlingen. När jag läst på t.ex. funbeat har resultaten av behandlingen varit lite olika, men en överhängande del har sett positiva resultat. En bieffekt som jag läst är att behandlingen kan ge bristningar på senorna, men detta verkar inte vara något som förekommer särledes ofta. Det som ofta diskuteras på t.ex. forum är smärtan som behandlingen innebär. Jag tror ändå att alla som hindras att röra sig eller har smärta när de springer, är beredda på att utstå en gräslig smärta i några minuter om man bara får bukt med sina skador. Mina funderingar här är ändå bara det jag läst, och ifall någon tänkt göra behandlingen rekommenderar jag att läsa på lite och bilda sig sin egen uppfattning.

Det som händer vid tryckvågsbehandling som jag förstått det är att man med en manick med mekaniska slag genererar tryckvågor. Området (i mitt fall hälen) som utsätts för dessa slag väcker aktiviteten i vävnaderna och får igång den egna läkningen. Vid inflammation i t.ex. hälsenan händer det ibland att läkningen liksom stannar av, och genom att på ett sätt slå upp en ny skada och skapa inflammation kommer kroppens egna läkning igång igen. Blodcirkulationen ökar och kroppens egen läkning startas.

Min hälstatus då: Mycket bättre men inte bra. Det är ännu för tidigt. Jag var på behandlingen i torsdags, och sedan det har jag märkt en mycket tydlig förbättring som förstås är ett resultat av vilan från löpningen och att inflammationen förhoppningsvis är på väg ut. Jag är rätt säker på att läkningen kom igång effektivt med stötvågsbehandlingen, och kommande vecka får avgöra om det blir fler behandlingar. Löpning avstår jag från någon dag ännu, det får bli cykling och mera styrka under tiden. För att stimulera genomströmningen masserar jag hälen med tigerbalsam och försöker vara allmänt smörig mot den. Nu börjar jag se den yttre knölen på sidan om hälen igen, skorna är inte allt för tighta, och jag känner inte en pain from hell när jag lägger ner foten när jag stannar då jag cyklar.

Det som är det allra viktigaste när man har en skada, eller ont i t.ex. hälsenorna är naturligtvis att ta reda på vad som orsakar skadan, och se vad man kan göra för att åtgärda problemet; annars är risken överhängande att man igen står där med samma skada.