onsdag 22 april 2009

Ja, och du med din förbränning

Pratade idag med en kollega om hur man tacklar jet-lag, vad som är problem när man är på jobbresor osv. Jag konstaterade att jag oftast klarade jet-laggen ganska bra genom att inte sova speciellt mycket när jag är ute och reser, utan så långt det går håller mig i "svensk" tid, dvs. går och lägger mig så tidigt jag kan (vilket inte alltid är möjligt), och stiger upp vid 3-4 tiden på natten och börjar jobba. (Dethär gäller alltså till östkusten i USA).

Det som jag här tycker är lite konstigt är att trots att jag ätit en stor middag sent på kvällen, säg kl 20 lokal tid, alltså typ 2 på natten svensk tid, och ändå vaknar av att jag är hungrig vid kl. 3 lokal tid, alltså 9 på morgonen svensk tid. Min kropp är van vid att få en ordentlig frukost, och bara måste få energi. Eller jag vet inte om det är kroppen, det är mest magen som skriker, och vill ha mat. Jag uttryckte i alla fall detta problem för kollegan, och sa att jag för det mesta var tvungen att tömma mini-baren på ätbart; oliver, nötter, energy-bars etc. Hon förstod mitt problem och sa "Ja men Gud-ja - Du med din förbränning - Det måste ju vara jätte besvärligt".

Jag kunde inte göra annat än gap-skratta till hennes kommentar. Hon visade fullständigt medlidande, men det lät ändå väldigt komiskt, och svart på vitt: Ja, jag är duktig på att äta (eller menade hon kanske - du äter som en häst). Och jag förstår att de flesta inte riktigt ser ett likamed tecken mellan mina lunch portioner och storleken på mig. Nu förstår jag också en annan kollegas kommentar en dag när vi stod i personalmatsalen och tog mat, och hon funderade över om hon skulle välja potatis eller ris. Hon kollade inspekterande på min tallrik och sa "Jaha, ja, du kör potatis du", och såg på mina tre stora potatisar. Kanske de inte räknar med att jag löptränar så gott som dagligen, och förbränner i snitt kanske 1000 kcal på det. Jag måste ha energi! Och mat är ju gott!

Lunchen tycker jag att är speciellt viktig, och skulle aldrig kunna hoppa över den. Måste ju ha den både för att kunna jobba och tänka, och för att återhämta mig, och dessutom ladda upp för nästa drabbning. Som tur är, är mina närmaste kolleger som är killar också ganska duktiga på att äta, och det är ju dem jag oftast käkar lunchen med, så jag känner mig i gott sällskap. Sen att jag gärna hoppar över fikan för att jag inte är något sötsaksmonster har inte direkt något med träningen att göra, men katastrof den kvällen det inte finns glass i kylen!

Går energi ut, ska energi in också. Vilken tur att man tycker om mat!


Så till lite mer väsentligt: Träning

Morgonlöpning, via pussrutan, till jobbet. 7.5 km och 43 min, medelpuls 144.
Kvällslöpning, via pussrutan, hem + extra svängar; 10 km och 60 min + 5 min promenad + löpstyrka på slutet. Idag lyckades det lite bättre med utfallsstegen så jag körde dem i slutet av passet, då låren inte ville igår.

Har sprungit ensam nu hela senaste vecka, och denna vecka tills idag. Njör av att ha Troll-sällskap igen!
Inköp på Östermalms torg på vägen hem. Snart är det första maj - i maj är det Stockholm marathon :) .

13 kommentarer:

  1. Mat är det bästa som finns! Men vanliga otränande människor har väldigt svårt att tro att jag som är sån liten fis på jorden äter sånna enorma mängder. Lika kul att chocka dem varje gång :)

    SvaraRadera
  2. Fröken Snork, vad sägs om en springdate på söndag morgon? Jag ska upp till Stockholm lör-mån och skulle kunna ta en runda med dig på söndag. Jag vet ju att du gillar springa dina långpass på lördagar och vill inte sabba för dig MEN om du ändå ska ut en runda på söndag så hänger jag gärna med. Jag måste dock träna på morgonen för att inte sabba för de andra. Sen vet jag ju inte hur jag kommer må. Det blir ingen premiärrunda idag men till helgen måste jag äl i alla fall vara frisk!

    SvaraRadera
  3. Nice... Running comute. Det är ju livet på en pinne. Har dock 23 km till jobbet så det blir inte aktuellt på ett tag.

    SvaraRadera
  4. Jag skulle aldrig klara mig utan kolhydrater och mjölkprodukter. GI går med andra ord bort!
    Och jag håller med om att ospännande träningsrundor ofta är de bästa.
    Härliga rutiner ger rutinerade löpare : )

    SvaraRadera
  5. Skönt att jag slipper problemet med Jet-lag, mina jobbresor sträcker sig som längst till Västerås eller på sin höjd Linköping och Jet-lag'ens inverkan på resor till dessa exotiska platser är obefintlig.

    SvaraRadera
  6. Känner igen den där typen av kommentar... -Du har tur du som förbränner så bra!

    Klart att man förbränner en del om man sticker ut och springer några mil efter att ha "vräkt i sig all mat"

    Testade några år att bara sitta och förbränna i soffan med samma matintag som vanligt... Något gick fel med den förbränningen kan jag säga ;)

    SvaraRadera
  7. ja mat är underbart! därför skulle jag aldrig nånsin ge mig på nån sån pulverdiet, jag vill ha mat, jag vill ha smaker, och jag vill ha variation, och jag måste få tugga!! haha!

    testade faktiskt en sån pulvershake en gång, väldigt effektivt, för det smakade så jävla illa, så en klunk, sen spydde jag som en räv, kunde inte äta nåt mer den dagen och gick ner 0.5! haha! det kanske de kunde ta med i sin reklam ;)

    SvaraRadera
  8. Mina arbetskamrater bröt ihop av skratt på jobbet häromdagen, när jag besviket suckade något om att det tråkiga med mat är att den tar slut. Jag hade lassat i mig en hyfsad portion, om man säger så.

    SvaraRadera
  9. Mmm, mat... Mannen skrattar alltid åt mig när jag säger (efter middagen) att jaha nu kan man gå och lägga sig då, för nu är det ju slut på mat för den dan ;)
    Håller med, ospännande är bäst!

    SvaraRadera
  10. Det är klart man ska äta mycket då man tränar mkt. Jag fick en kommentar av min chefs chef när jag tog mycket fikabröd på en konferens: "Men du, hur kan du äta sånt, du tränar ju så hårt". Jag svarade: " Ja, det är DÄRFÖR jag kan äta det". Folk tror ofta att om man tränar mkt så måste man banta också...

    SvaraRadera
  11. Anna - ja, men det är ju det!

    Lena - 2.3 mil är ju kanske lite väl... liksom ett marathon varje dag :)

    Ida - ja alla är vi olika, vissa trivs ju väldigt bra med att äta lite kolhydrater.

    Piratfarsan - du menar att de har samma tid i Västerås? :)

    Janne - hehe, soff förbränning. Fast jag måste säga att maten också smakar såå mycket godare just för att man tränat!

    Emli - ja, låter ju effektivt för viktnedgång, fast kanske inte så bra om man är ute efter energi till att träna!

    Andrej - Vilken härlig kommentar.

    mialena - You made my day!

    Miss Agda - Faktiskt konstigt vilka funderingar folk har. Men men, deras problem, vi ska väl inte behöva skämmas för det.

    SvaraRadera
  12. Känner igen mig i det där med mycket ätande och portioner som i andras ögon inte alltid "passar" in ;) För min del är det dock oftare så att jag känner att jag måste äta hela tiden för jag blir så snabbt hungrig, fast att jag tycker portionerna är ganska stora. Det kan ju vara lite besvärligt att jämt vara tvungen att bära på sig massor med mellanmål oxå ;)Tror jag borde smyga in mer feta källor i maten eller nåt så att det slinker in mer energi som kanske mättar längre!

    SvaraRadera
  13. Ja, löpningen är ju kanonförbränning. Sen att du inte käkar nån kaka gör ju sitt till med. Vissas fikabröd kan ju bara det motsvara en milrunda.

    SvaraRadera