onsdag 8 april 2009

Intervaller med Linneá och "The Svacka" är här

Oj så duktiga löpare. Motiverade till 100%, och redo att ge järnet och pusha varandra till max.

Igår var jag och tränade med Linneá. Linda hade lovat att ställa upp som björnmamma till mig, och introducera mig till omklädningsrummen etc. Löpare efter löpare i läckra Linneá dräkter och västar strömmade in. Fick syn på, och bytte några ord med Ingrid som jag träffade på långpassdöden, och kände mig genast tryggare :) .

Långa intervaller stod på schemat. Vi sprang iväg till Rålambshovsparken, där vi skulle intervalla över gräsplanen för att öva upp styrka och stabilitet på ojämnt underlag. Det skulle bli 6 intervaller med 45 sek ståvila emellan. Jag bestämde genast att köra kortaste alternativet på 900 m. Otroligt seg kände jag mig redan under uppvärmingen, och också de 4 km jag promenerade/ joggade till Zinkensdamm. Dessutom hade jag joggat till jobbet på morgonen, med en väldigt seg känsla i kroppen. Jag bestämde mig för att ta det ganska lugnt, och inte pressa mig allt för mycket. Och oj som alla sprang! Varifrån fick alla den farten under fötterna? Osynliga hjul som jag inte har? Heja ropen i slutet av intervallerna lättade lite, och gav motivation att inte ge upp.

Jag körde de tre första intervallerna som man skulle, och två intervaller då jag promenerade "svängen" på banan. Var inte så noggrann med tider, utan gjorde mer vad jag kände att jag orkade, men ärligt talat tror jag inte att jag sprang intervallerna mycket fortare än den medelfart jag höll på marathon 1,5 vecka sedan. Jag hade varken lust eller ork.

Efter femte intervallen beslutade jag att jogga hemåt, då trollet kommit hem från sin arbetsresa, och jag inte kände för att stanna längre på ett blåsigt Kungsholmen. Stel i benen, både av att jag var trött, och att jag var is-kall kutade jag hem, skam den som ger sig.

Som om segheten från igår skulle vara borta. Don´t think so. Med tanken "Bättre en seg löpar-transport till jobbet, än en hel-seg jobbdag" (känner mig seg på jobbet om jag inte får frisk luft på morgonen), joggade jag tillsammans med bästaste sällskapet de 7.5 kilometrarna. Efter kanske 5 minuters joggande konstaterade jag: Det är ju för tusingen t.o.m tungt i armarna idag. Då är det tungt. Trollet lade fram teorier om att det kanske var dimman som gjorde att det kändes tungt i armarna (han hade samma känsla). Lättare och lättare blev det km efter km.

Tror att jag är i behov av påskledigt. Har inte precis suttit och kliat mig på magen på jobbet senaste veckan, utan varit ganska speedad.

Jag känner en liten svacka. Förhoppningsvis ingen djup; det återstår att se.

13 kommentarer:

  1. Kroppen är nog sliten och kanske har du en infektion på g? Ladda med vila och god näringsriktig mat över Påsken Snorkis! ;o)

    SvaraRadera
  2. Låter ju inte så bra.. Hur ofta totalvilar du? Nu känner jag mig som värsta moraltanten, men ju mer man tränar desto mer åtehämtning (vila, sömn, mat) behöver man ju..

    Hoppas det bara är tillfälligt och att du snart är tillbaks på banan!

    SvaraRadera
  3. Ja du måste skaffa en Garmin! Man blir lätt beroende. Men så jäkla kul o kunna se puls o fart o sträcka m.m. på datorn. Ps. Nu finns du med på min "bloggar jag läser"- lista=)

    SvaraRadera
  4. Magdalena - låter som en dunderkur! Är nog det som behövs.

    Andreá - så rätt så! Har väl varit lite uppe i varv, inte sovit riktigt bra, haft lite mer än vanligt på jobbet... och totalvila är jag dålig på. Tack för omtanken!

    Freaket - finns nog ingen annan utväg :)

    SvaraRadera
  5. Hej! Kan bara stämma in i rådet vila! Efter premiärmilen kände jag mig tung och seg men tränade (envis som jag är) vidare. Men vad kom då som ett brev på posten - jo skadan!
    Så ta det, med gott samvete, lugnt ett tag.

    SvaraRadera
  6. Du tränar ju så mycket. Kanske, som det skrivs ovan hade en vila varit bra. Jag vet det är trååååkigt så in i bengen men det behöver ju inte vara en så lång vila. Häftigt att testa på och springa med en löparklubb. Linnea verkar ha en så härlig stämning, helt rätt, jag hade också velat vara med om jag bott uppe hos er.

    Jag kommer förmodligen inte att kunna åka upp till Stockholm över påsken. Vilgot är tokförkyld och om han inte blir bättre tills imorgon får vi stanna hemma. Det är så jäkla typiskt! Men Stockholm finns kvar och vi ska ju springa ett tag till så om jag inte gör dig sällskap i helgen så gör jag det en annan gång. Jag vet mer imorgon.

    SvaraRadera
  7. Tråkigt, men det kanske är ett tecken på att du verkligen behöver lite påskledigt. Du sprang ju liksom ett maraton för någon vecka sedan bara sådär. Nu kanske det är dags att vila ifatt lite. Sen blir du sådär supersnabb igen!

    SvaraRadera
  8. Gör det du brukar göra så bra. Lyssna på kroppen.

    SvaraRadera
  9. Påskledigt låter som en bra idé. Skador vill vi inte ha!
    Och så garmin - och se till att sitta i solen och läsa hela manualen innan du testar den :)

    SvaraRadera
  10. Jag tycker du är superambitiös som löptränar till jobbet! En liten tanke från mig, bara en liten liten reflektion. Om du vill optimera dina fartpass utan att bita dig i Snorkissvansen, kan du inte ta cykeln till jobbet de dagar du ska springa intervaller?
    Så får du ljus och frisk luft men sparar lite på dina fantastiska ben!
    Svackor kommer man ur, se frammåt och känn efter vad du behöver. Ett litet påskägg kanske:)

    SvaraRadera
  11. Man kan inte alltid vara på topp :-) Kul att du kom!

    SvaraRadera
  12. Lyssna nu på kroppen. Annars får du sota sedan. Tro mig. Men bra sprunget tycker jag i alla fall att det var;)

    SvaraRadera
  13. Oj så snälla och omtänksamma ni är allihopa! Tack för alla goda råd! Snorkkis blir alldeles röd om kinderna :)

    SvaraRadera