tisdag 2 juni 2009

Min tur nu

Jag har inte varit förkyld på över två år. Inte varit febrig, inte haft värre huvudvärk, kanske lite halsont och hosta någon enstaka gång, men jag har inte varit däckad. För lite mer än två år sedan, i början av maj 2007, hade jag en bihåleinflammation samtidigt som jag flög tur och retur Cross-Atlantic. Det var mindre behagligt.

Nu är det dock någon förkylning på gång. Har ont i halsen, lite snuva och är lite allmänt trött. Tog mig hem lite tidigare från jobbet idag (inte springandes), och har jobbat det sista från soffan. Jag är inte däckad ännu, och hoppas att jag inte blir det heller, men i fall så är fallet kan jag inte göra annat än att konstatera; det är faktiskt min tur nu, trots att jag inte vill.

Lite olika teorier kring min "förkylning", eller vad det nu är, cirkulerar:

1. Har med uttorkning/ ansträngning under lördagens lopp att göra. Kan inte säga att jag kände att jag blev över-uttorkad, och inte heller fysiskt totalt slutkörd (ok, jag blev slutkörd, men det var benen som var slutkörda).

2. Vanlig förkylning. Och med ett immunförsvar som antagligen är något sargat efter ett marathon är det lätt att man plockar upp det som finns tillgängligt i bacillväg.

3. Något på lur redan innan maran. Trollet hade lite förkylningskänningar förra veckan och jag kan ha fått en släng av det. Ärligt talat kände jag också något i halsen förra veckan, men trodde att det låg lite i psyket då jag verkligen inte ville bli förkyld utan bara trodde att jag hade lite ont i halsen för att jag kände efter krämpor extra noggrant. Trollets teori här säger att kroppen är så inställd på att den inte får släppa fram en förkylning, utan håller tillbaka med järnhand tills momentet (i detta fall marathonet) är över, och då kan kosta på sig en förkylning då allt släpper. Troligt.

4. Kombination av 1-3.

5. Något annat.

Vi får väl se. I alla fall kunde jag konstatera att värkmedicin inte varit största konsumptionsvara i detta hushåll. Det som fanns härstammade från en "survival-kit" som jag hade samlat ihop till när vi gifte oss. Det var 2006. Men utgångsdatumet var inte förrän 2010, så jag får väl knapra i mig en sådan om det behövs.

Havtornsbär som svärmor varit så snäll och plockat och gett oss. Är väldigt vitaminrika. Tuggade i mig 5-6 stycken, ska vara en lämplig dos. Viktigt är att man tuggar sönder stenen, eller fröet innuti; det är där det mesta sitter.

Tills vidare får jag vila och ladda kroppen med extra vitaminer. Och ärligt talat - dethär är antagligen enda sättet för mig att vila; känner jag mig rätt skulle jag inte ha haft ro och förstånd att vila om jag vore helt utan förkylning, då benen nu börjar vara i spring-skick igen. Hoppas i alla fall att det går snabbt över!

Och så en liten reflektion över lördagens värme. Har läst att temperaturen sträckte sig mellan 25 och 29.5 grader under loppet. På något sätt kändes det inte så fruktansvärt varmt. Visst var det hett, men att det naffsade i 30 grader (kanske jag varit uttorkad i alla fall?)! Jag tror ändå att jag föredrog den tropiska värmen framom ett marathon i dagens regn, framför allt med tanke på publiken och den folkfest som det var.

16 kommentarer:

  1. Grattis till din fina marathonprestation!

    Och du, så lägligt med en liten förkylning nu:)
    Ingen stress, bara låta den läka ut och sen rulla vidare mot nya mål och nya tider.

    Krya på dig!

    SvaraRadera
  2. Skönt att du tar det med sådan ro. Hoppas det inte blir något större av det!

    SvaraRadera
  3. Aj, aj! Det blir lätt så efter en sån mega-urladdning som du gjorde i lördags. Immunförsvaret blir rejält försvagat dagarna efter en mara... Du är snart på banan igen. Krya på dig! ;)

    SvaraRadera
  4. Attans så bra du sprang i lördags!
    I lördags var det varmt, men inte så olidligt som det verkar temperaturmässigt. Fast då duschade jag ju överallt och hällde vattenmuggar över mig vid varje kontroll.

    Krya på dig.

    SvaraRadera
  5. Ska man bli sjuk någon gång så är det nu! Så klart hoppas jag du slipper, men skulle det ändå bli så är det ju rätt ok. Immunförsvaret är nedsatt rätt länge efter en mara så vi är säkert många som trillar dit...

    Njut av mararesultatet så länge och en jättebra prestation, så ska du se att det går över :)

    SvaraRadera
  6. Ta det lite lugnt, sov mycket så ska du se att snart är redo igen. Det kanske till och med är bra att vila kroppen lite.

    SvaraRadera
  7. Vet vad du menar - sjukdom eller migrän är i regel enda sättet att få mig att avstå från träning : )
    Enligt Radiosportens sändningar under lördagen var det 29 grader i skuggan under loppet - kan bara tänka mig vilka temperaturer som uppmättes i solen!!

    SvaraRadera
  8. Ursch då, krya på dig!
    Ja jag är nöjd! Ja jag har funderat på kortare lopp också, får se vad det blir!

    SvaraRadera
  9. Mmmm, havtorn! Krya på dig.

    SvaraRadera
  10. Det är nog något från lördagens lopp... Känner också av halsen. Väderomslaget i samband med utmattning kan väl kanske vara en förklaring?

    För jag tror inte att du hann med att smitta mig när du passerade mig under loppet :)

    Krya på dig!

    SvaraRadera
  11. Aj aj aj, inte så roligt... Men det är väl bara att vila ut det som någon/några ovan föreslagit.
    Men jag måste säga att jag anar ett otroligt analytiskt sinne där... Vem annars skulle direkt ha fem olika förslag varifrån en förkylning kommer :)

    SvaraRadera
  12. Asch! Nu spelar det ju ingen roll om man far en latt slang av forkylning (ursakta det spanska tangentbordet)! Vanta in och tacka nagon dar uppe for att det fick vanta till efter maran... Krya pa dig hur som helst!

    SvaraRadera
  13. Tack för alla "Krya på dig"! Det är väl bara att hålla is i hatten tills man blir frisk, fast redan nu börjar det finnas ett sånt spring-sug! Den som väntar på nåt gott...

    SvaraRadera