onsdag 17 juni 2009

Bästa belöningen

Efter att ha varit nästan lite äckligt jobb-fokuserad under jobbresan senaste 2.5 dygnet då jag i princip haft frukost-möten, vanliga möten, lunch-möten, möten igen, lite mötes-förberedelser, mail-läsande och igen middags-möten, varit allmänt konstant representativ och social, ätit och druckit allt för gott, t.o.m. varit behärskad när Alexander Rybak dök upp och uppträdde för oss, beslöt jag att åka direkt hem när jag landade vid lunch tid. Resten av jobb-dagen får fixas under kvällen. Istället belönade jag mig själv med det bästa av det bästa:

En löprunda i solsken, perfekt temperatur, en lätt vind, och jag lät benen köra på som dom ville. Shorts och t-shirt (marathon finisher; ännu bättre) var perfekt. Tänk att få unna sig det mitt på en onsdag!

Man blir glad av att springa, lite sådär extra glad ibland.

Senaste passen har jag sprungit med knästödet, och visst, det har känts bra, men det är ändå inte så smidigt som att vara utan. Jag ville idag därför testa att springa utan, då jag tycker att det skulle kännas bra om jag i alla fall en del av 12h kan springa utan. Valde en runda som jag skulle ha möjlighet att avbryta om jag skulle få knä-känningar. Innan jag drog iväg stretchade jag lite, och började också väldigt lugnt så att knäna och benen skulle få ordentlig uppvärmning. Sedan ville de inget annat än att pinna på, såhär lätt och med sådant flyt har jag inte sprungit senaste veckorna. Det var liksom ingen ide´ att hålla tempot tillbaka, trots att jag försökt öva mig på att springa långsamt inför 12 h, men idag var ingen sådan dag. Idag var det grönbete. Stannade och stretchade lite efter ca. 40 min, och fortsatte sedan galoppen i ca. 55 minuter till. Det blev 17 km på 1 h 35 min, ren njutning. Medelpulsen var 157, vilket måste vara rekord då det gäller mina träningspass.

Och tänka sig att det inte kändes över huvudtaket i mitt knä! Jag skall under kommande pass vara fortsatt försiktig, se till att stretcha och eventuellt använda stödet också, så får vi se hur det utvecklas. Kan i alla fall erkänna att endorfin-nivån i min kropp just nu ligger ganska högt! Ja, jobb-mailen var det...

12 kommentarer:

  1. Vad skönt att knät är så mycket bättre!

    SvaraRadera
  2. Va kul att det känns så bra och att knät har slutat bråka!

    SvaraRadera
  3. Vad skönt att ditt knä mår bättre. Det är alltid trist när kroppen är sur.

    SvaraRadera
  4. Men vad skönt, ett bra tecken! Och du, snygg t-shirt, det är inte så många som förtjänat en sån.... ;-)

    SvaraRadera
  5. Grattis till den härliga känslan och att ditt knä verkar hålla... Låter kanon!

    Och med den snygga t-shirten så förstår jag att du har svårt att hålla ner farten :)

    SvaraRadera
  6. "t.o.m. varit behärskad när Alexander Rybak dök upp och uppträdde för oss"

    Haha.. du är rolig du :-)
    Grattis till att knät verkar hålla..

    SvaraRadera
  7. Jag surfade på vågen hela dagen! :) Så skönt så. Det låter inte alls dumt att bara kunna ta en paus från arbete och ge sig ut. Idag är dock vädret uselt. Men jag trotsar det. Okej, det är jobbigt till en början att springa i regn. Men till sist kan du ändå inte bli blötare och då spelar det ju ingen roll! :(

    SvaraRadera
  8. Åh vad skönt att du inte hade känningar i knät! Det är inte alls roligt att springa och vara orolig över konstiga smärtor här och där. Lite ont får man ju räkna med menar jag men det finns ju ont och sedan finns det smärta som inte är bra...
    Bara en dryg vecka kvar nu! Spännande!
    ULTRA, here I come (I hope)

    SvaraRadera
  9. Maria, Anna o Andreá, Anna, Marre o Janne : Ja, jätte skönt att jag inte hade några känningar, men ropar inte hej ännu!

    Piratfarsan - ja men det var ju faktiskt inte det lättaste :)

    Malin - vet faktiskt inte vart gårdagens sol försvann - cyklade just hem i regn... mindre behagligt.

    johan - ja, det börjar bli spännande! :)

    SvaraRadera
  10. Låter härligt! Skönt att knät inte besvärar dig. Jag har själv haft problem med mitt vänstra knä och är nu som då tvungen att använda knäskydd, men visst är det skönast att springa utan. Trevlig midsommar!

    SvaraRadera
  11. Jenny - Ja visst är det smidigare då man kan springa utan stöd, men bättre att springa med det än inte alls. Kul att du kikade in :)

    SvaraRadera