För att jag ska kunna bli en sån är förutsättningen att mitt knä inte krånglar. Tidigt i morse tog jag mig iväg på ett långpass. Egentligen skulle jag haft lust att ta ett riktigt långt, långsamt långpass på 30+ km, men tyckte att det kanske skulle vara vettigare att ta ett kortare pass för att inte fresta på knät för mycket. Första 10 km hade jag svårt att hålla farten tillräckligt låg (försöker få in ett bra tempo som jag kan springa läääänge), benen och kroppen ville pinna på, och vänster knä kändes bra. Vid 15 km började jag få lite känningar i knäskålen, inte så att det gjorde jätte ont, men det kändes av. Joggade sista 6 km i mycket lugn fart, sänkte löpsteget, och känningarna fortsatte, morr. Totalt blev det således 21 km på ca. 2h 10min; relativt lugnt alltså.
Ny rehab-investering. Någon som använder ett sådant knästöd och kan ge feedback?Knäet behöver antagligen lite mer tid för att återhämta sig. Skoinläggen fungerade bra tycker jag, och jag köpte idag även ett knä-stöd som förhoppningsvis inte ska göra saken värre.
Jag använder också Rehband skydd, men utan hål för knät, och tycker de fungerar jättebra!
SvaraRaderaDu kanske ska konsultera ngn sjukgymnast eller läkare för att få en diagnos för ditt knä. Själv har jag precis börjat gå hos Feelgods sjukgymnaster och de verkar än så länge riktigt bra!
Det är you and me och våra knän liksom. Till skillnad från dig har jag inte vågat springa än eftersom det har känts bara av att gå. Men idag peppar peppar, har jag inte känt nått alls. Kan det vara mitt kokheta bad som gjorde susen? :)
SvaraRaderaHåller tummarna för att ditt knä ska bli bättre!!
SvaraRaderaJa. Naprapat/sjukgymnast är ju en bra idé som man sällan lyssnar till. Vad jag hört är att om en skada inte uppstår plötsligt brukar det inte vara någon fara. Jag brukar tejpa under knät när jag har ont, men det är ju kanske inte samma problem som du har.
SvaraRaderaOm det är löparknä du har är det jätteviktigt att stretcha ut ITB-senan och sätesmuskeln. Jag fick löparknä 3 veckor innan Lidingöloppet ett år och gick då till en naprapat som gav mig ett tufft stretchingprogram samt ett antal väldigt osköna behandlingar. Det hjälpte dock och jag blev av med mitt löparknä och kunde genomföra hela Lidingöloppet utan smärta.
SvaraRaderaHar du kollat upp vad det kan vara? Annars finns det väl så många olika knäskydd att det kan vara svårt att veta vilket som hjälper en, och vilket som kanske till och med kan skada. Hoppas det löser sig!
SvaraRaderaIda - tycker i alla fall att stödet verkar bra. Och om det inte går över snabbt, ser jag till att ta en träff med min naprapath.
SvaraRaderaAnna - kokheta bad? Är det ngt du rekommenderar?
Pain - tack!
Andrej - ja, tejpningen har jag också läst om. Kanske nåt att testa.
Anonym - stretchingen verkar i alla fall hjälpa. Och det verkar ju som att det är en skada som går att fixa ganska snabbt med rätt behandling.
Sus - eftersom jag inte haft ontet så länge ännu, tycker jag inte att det är ngn större fara ännu, men som jag skrev; blir det inte bättre av sig själv får jag ta ett besök till naprapathen som jag gick till när baklåret var skadat.
Körde med liknande stöd för mitt knä för 3 år sedan. Och efter att ha använt det i en lugnare träningsperiod på två veckor så var det som bortblåst.
SvaraRaderaMen det är ju så svårt att säga vad det är. Så kör med mycket stretch och känn efter så får vi hoppas att det blir bra snart.
I min tidigare kommentar så menade jag inte att skyddet hade blåst bort ;)
SvaraRaderaJanne - det låter ju lovande. Och stretchen känns bra, så jag får nog ösa på med ordentligt med sånt. (Och vilken tur att inte knästödet blåst bort :) )
SvaraRaderaLycka till med knät, hoppas det blir bättre fort.
SvaraRaderaTror bloggurvalet är något skevt, annars guilty as charged >:-) När jag började blogga fanns knappt en tjej som bloggade om ultra, förutom Puma & Nikes utmaningar. Fast man inte snackade om det som ultra. En anledning till att jag började var just att jag tyckte ultratjejer gjorde för lite väsen av sig, och saknar man något får man väl "göra det själv". Det är skitkul att det finns så mycket och så många överallt nu att till och med marathon.se har tagit upp 50 km som distans i sina jämförelsetabeller (jämförbara tider på 5K, 10K, mara etc.) En spännande utveckling! :-)
Håller tummarna för ditt knä. Du ahr fått många bra råd och jag håller med om att sjukgymnast el liknande är bra att konsultera för lite strech mm. Lada med vitanimer och mineraler!
SvaraRaderaHåller tummarna för att ditt knä håller nu! Det bådar ju gott om du kan pallra dig runt i två mil utan större smärtor....
SvaraRaderaJag har testat två olika knäskydd och tyckt att de fungerat jätte bra som stöd. Men de gav mig istället hemska skavsår i knävecken! Ändå testade jag att placera dem olika långt upp och försäkrade mig om att jag hade rätt storlek. Men till slut gav jag upp! Hellre springer jag med ett stelt knä än hoppar in i duschen med brännade skavsår! :( Hoppas det fungerar bättre för dig!
SvaraRaderaI höstas lyckades jag med bedriften att paja både knän och anklar. Jag kunde knappt gå, och skaffade mig ankel- & knästöd som jag hade på mig så gott som dygnet runt under nån månads tid. Till slut försvann smärtan helt, och nu kan jag springa som aldrig förr. Så förhoppningsvis kan det hjälpa ditt onda knä.
SvaraRaderaHar aldrig sprungit med knäskydd själv men idrottsmassören jag brukar lyxa till det och gå till några gånger per år säger alltid att man ska vara försiktig med sådana skydd. Använde ja med för mycket så blir de muskler som vanligtvis gör samma jobb som skyddet nu "hjälper dem med" försvagade och så kommer du få köra rehab eller springa med skydd för alltid.
SvaraRaderaOm det stämmer eller inte låter jag vara osagt...
Fredrika - tack. Och jag hade samma kommentar till Sara; att det antagligen är ett skewed/ biased sample om man läser bloggar.
SvaraRaderaMagdalena - aha... kanske lite extra vitaminer kan boosta återhämtningen.
Marre - ja, jag lever i tron att det är på bättringsväg.
Malin - skavsår låter ju inge vidare skoj. Men de ska ju sitta ordentligt tight också.
Rebecca - roligt att höra att det hjälpte för dig! Så du hade stödet även då du inte tränade?
johan - tror det är viktigt att man bara har knästödet tillfälligt, och eftersom jag tidigare inte haft några problem lever jag i tron att jag ska kunna springa som vanligt utan stöd snart.
Ja, jag började träna crosstrainer försiktigt och hade stöden på. Mina knän och anklar gillade just den belastningen, och efter ett tag försvann smärtan och jag kunde börja springa igen.
SvaraRadera