Nu gäller det att ta vara på de tillfällen som erbjuds om man vill springa intervaller/ tempo, och som mig inte kan tänka mig att byta utomhuslöpningen mot löpbandet. I morse var det isbana, knöggligt, och allmänt jäkligt underlag; nu på kvällen mest jäkligt i luften. Men jag ska då inte gnälla på vädret - det är ju faktiskt februari, och i februari är det vinter och snö acceptabelt.
Ett par veckor, och fram till slutet på förra veckan kunde jag för det mesta springa på bar mark. Medvetet eller omedvetet tog jag de tillfällena i akt och sprang tempopass, fartökningar, fartlek osv. Det är jag glad att jag gjorde då. Nu kan man inte göra annat än luffsa utomhus.
Idag passade på att följa naprapat-Stefans råd om benträning. Ett gympass med bensparkar, benpress, utfallssteg. Luffsandet hem efter det kändes alldeles lagom. Det som var bra med dagens snöoväder var att jag kämpade mot vädret istället för att koncentrera mig på att jag var galet hungrig.
Lovade ju återkomma med bild på dagens färgförhäxelse. Så - let it snow (eller show eller nåt).
Foto: Privat.
Foto: Privat.
Men det som ändå var häftigast var att jag plumsade hem i snön med en trevlig glipa mellan tightsen och strumporna. Kände mig stentuff. När jag sedan stod i kön på närbutiken hade jag funderingar på att säga åt de bakom att den mat jag handlade egentligen var till resten av familjen - själv äter jag taggtråd till frukost.
