Det var en ny dag idag. Igen en kall sådan men även en dag med mindre kola i blodomloppet; dock fortfarande lika stort sug efter löparskor, men hellre det än kola all over.
Dagens löpning kan beskrivas som trippande med bakhalt. Så gott som omöjligt att springa på med tempo, men det bekymrar mig mindre. Körde ett bra pass på gymmet idag också
På något sätt har jag en viss, för att inte säga en total, aversion mot att kallas/ kalla mig duktig när det kommer till löpning. Jag är inte duktig för att jag springer i ur och skur, jag är inte duktig för att jag springer 8 mil i veckan eller för att jag springer intervaller. Det handlar inte om att vara duktig. Det handlar om att jag gör det jag vill. Det jag njuter av och det som är mitt intresse. Är någon annans stora intresse att se på film säger man väl inte till den personen att han/hon är duktig för att han/hon ser så många filmer.
Ironiskt nog känner jag mig just duktig när jag tränar styrka. Duktig för att det håller mina office-sittande axlar, armar och rygg i schack, för att styrketräningen förebygger löparrelaterade skador och för att jag vill ta hand om min kropp så att jag kan bo i den länge, och förstås för att jag tycker att muskler inte ser helt fel ut. Och detta ser jag som duktigt. Som sagt. Ironiskt. Man kan inte alltid vara konsekvent.
Foto: Privat. Duktig eller inte. En av de bästa stunderna på dagen är när jag kravlöst sätter mig ner i soffan med en kopp varm choklad.
