Efter några dagars svacka med annat, nästan lika roliga saker som att springa, var det idag dags för en träningsdejt med härliga Miss Agda, och ultra-Staffan. Hammarbybacken skulle attackeras, och när kombinationen backe + intervaller snurrar i mitt huvud är det inte precis så att jag hoppar av förväntan. Däremot - tänker jag i stället på det fina sällskapet kunde jag känna för att ta några skutt.
Jag joggade till vår träffpunkt eftersom jag kände för att också få in lite distans i passet. Sen startade vi med lite uppvärmning och resonerade fram att vi skulle springa tre intervaller i första delen av backen, och fem lite kortare, mera explosiva intervaller på den övre delen av backen. Jag kände mig lite skeptisk, men fick kommentaren "Inget mesande nu S" av Staffan, med en tillhörande blick att jag skulle bli genomskådad om jag mesade.
Första tre intervallerna var riktigt tuffa, men ändå så att pulsen hann gå ner under joggingen nedför och man överlevde. Lite längre vila, och så var det dags att dra på med de kortare intervallerna. Staffan tickade på som ett urverk, Miss Agda peppade, och pinnade på väldigt bra, jag själv gjorde allt för att inte mesa, och mådde riktigt illa varje gång jag avslutade en intervall. Det ska man tydligen göra när man springer intervaller.
)
Staffan och Miss Agda nöjda efter back-intervaller.Efter dessa intervaller kände vi oss nöjda, och joggade med lite småskakiga ben ner. Bra pass som springmässigt inte var speciellt roligt när vi sprang intervallerna, men som gav en extra motivationskick av de två andra, och av att jag inte "mesade".
Några timmar senare kände jag att ett till löppass inte skulle vara helt fel, främst med tanke på att kommande vecka igen innebär resa, och inte speciellt mycket träning. Maken skulle iväg på simträning och jag hakade på som sällskap på vägen dit, och fortsatte vidare, och fick ihop ett 10 km:s pass. Första kilometrarna gick dessutom riktigt fort, men andra halvan gav sig förmiddagens backpass tillkänna.
Även om det bara var tillfälligt, kände jag mig back. Och back-träningen med Milla (som har dendär ge-allt inställningen jag också vill ha) och Staffan (som tydligen gillar löpning så mycket att han till och med ler när han attackerar Hammarbybacken) var såhär i efterhand en riktig njutning! (Ha! Jag har visst redan glömt att jag trodde jag skulle kräkas efter varje av de sista fyra intervallerna).
Oj vilken underbar träningsdag du haft! Både backe och distans på en och samma dag. Man slutar liksom aldrig att förundras och beundra din träning.
SvaraRaderaHåller med Anna, vilken skön träningsdag! :)
SvaraRaderaOch jag känner verkligen igen mig i det där med att man lätt glömmer bort kräkkänslorna sådär några timmar senare...jag stavsprang i backar i torsdags och ville strypa tränaren ungefär halvvägs upp varenda gång. Men när jag hade duschat kändes livet härligt och jag trodde att det jag hade ägnat mig åt var njutningsfull träning... :P
Yo! Jag kommer med nästa gång, det där verkade skitkul. Och jag är ju ingen attacksnabb brud, men vad sjutton, utmaningar bangar jag inte för :)
SvaraRaderaMen du - om du är med i IF Linnéa känner du kanske Ingrid Lindgren? En kompis till mig!
SvaraRaderaAnna - Tack! Och jag tyckte att det var så otroligt skönt med träning efter två dagars skumppa-drickande :) .
SvaraRaderaTherese - Ja precis så känner jag. Vet ju att det är nyttigt med dessa intervaller, men roliga är de ju inte.
Petra - Kul! Hoppas att det blir snart! Och Ingrid känner jag - hon var en av dem som jag träffade innan jag gick med i klubben, och som övertygade mig att komma med :) . Och vilken tuffing hon är!
Tack för ett härligt pass Sofie! Ta det lugnt i Prag och vi hörs!!
SvaraRaderaKram
Du låter alltid så härligt possitiv i dina joggingberättelser, och tittar man på dina joggingpolare ser dom minst lika glada ut, vad är hemligheten :-)
SvaraRaderaHärligt pass. Backe skulle jag också behöva lite mer av. Har nog inte kört ett riktigt backpass sen i våras så det börjar verkligen bli hög tid. Bor ju nästan på Hammarbybacken så vad har jag för ursäkt??
SvaraRaderaBackintervaller är verkligen hatkärlek! Man vill ju helst dö på väg upp, men på väg ner när mjölksyran bytts ut mot endorfiner finns det ju knappt nåt bättre!
SvaraRaderaBra jobbat!!
Tack för fin kommentar. Löpningen kändes bra i går. Mörkret och alla tankarna hjälpte mig att springa. Härligt att backträningen blev lyckad. Jag måste hänga med er på ett backpass. Har ni bestämt när nästa blir av? :)
SvaraRaderaHoppas att du får en fin vecka.
Tack Sofie för trevligt sällskapet nästa gång kör vi hela backen upp :=)
SvaraRaderaMed lite mera sisu går det det vet jag
/S
Shit vilken dag! Härligt jobbat i backarna!
SvaraRaderaDet där är så häftigt, hur fort man glömmer... vi hade ett rätt tufft genrep inför nästa helgs lopp i lördags, det var jobbigt och sved, men efter några timmar är man löp- eller åtminstone träningssugen igen...
SvaraRaderaFina saker! Nu har du dessutom inspirerat mej att ta mej an den backen då jag besöker Staden kommande vecka! :)
SvaraRaderabackträning är kanon ger starka ben och förbättrar löpekonomin!
SvaraRaderaOhhejochhå! Vilket pass, vilken backe! jag är imponerad men det låter ju grymt kul att köra ihop med kompisar! :)
SvaraRaderaMen guud vad du springer, dit och intervaller och sedan efteråt... Hur gör man? :)
låter verkligen som en rolig dag och roliga pass. Roligt att träna med andra "löpfantaster". Låter som ett effektivt pass.Trots kräk känslan så är det bara så bra efteråt. Tummen upp=)
SvaraRaderaTänk att det sägs att det är positivt att sringa tills man mår illa.
SvaraRaderaOch att man snabbt glömmer bort känslan hur dåligt man mådde är ju bra.
Annars hade nog inte intervaller funnits med i schemat...
Det är som på krogen när de säger åt en att dricka tills man... Nej det kanske dom inte säger! :)
Vad trevligt det låter! Visst är det härligt att springa? :) Tack för tipset om målsättning, jag är lite inne på att sätta upp ett mål som kräver både kondition, styrka & spänst så att jag måste träna många olika saker. Låter lite flummigt, men jag ska precisera mig när jag bestämt mig för något konkret! :)
SvaraRaderaMiss Agda - Tack själv! Och just nu regnar det som tusan, så bara att trycka inomhus.
SvaraRaderaPiratfarsan - Börjar jag typ mobilblogga kommer det att bli mindre tjohej... för skulle jag mitt i intervallerna ha skrivit nåt om passet skulle det ha varit svordomar, kräktankar osv.
Carina - Känns minsann i benen idag, så effektivt måste det ha varit!
Andréa - Ja man känner att man lever när man springer i backar; och dagen efter också minsann.
Åsa - Tack! Inget bestämt ännu, men jag kunde tänka mig att köra igen nästa vecka!
Staffan - Tack själv! Och mera sisu lär det alltid finnas.
Anna (orka mera) - Tänk om man fick träna så varje dag! Hur häftigt vore inte det?!
fartfylld - Ja det är faktiskt helt otroligt att man bara kommer ihåg det hela som positivt. Ungefär som när man går i mål på ett marathon.
Träningslyckan - Skoj! Och hojta till ifall du vill ha sällskap!
julle - Precis vad jag behöver!
Annika - Hade så mycket spring i benen som bara ville ut igår... och så långt blev det ändå inte; max 25 km tillsammans.
Löparnörden - Ja att träna med andra är kul ibland, och något jag borde få till oftare; men jag njuter väldigt mycket av att springa ensam också.
Janne - Tur att man kan glömma vissa utvalda delar; både då det gäller barrundor och intervaller!
Malin - Att få in styrka och spänst låter spännande; det behöver jag också mera av, så jag kommer nyfiket att följa med!