Mina kära, bråkiga ben leker någon slags lek med mig. Busar, trilskas, morrar, och ibland känner sig lämpade för galopp. I morse var hela jag otroligt stel och höft/ ljumsken morrade till den grad att jag efter ca 2 km:s linkande fram, hoppade på t-banan och skrotade löpningstanken. På eftermiddagen kunde jag sen springa med måttlig smärta, som var hanterbar utan allt för fula grimaser. Rävspelet får helt enkelt fortsätta, med mig som boll rullande av och an.
När jag för några minuter sen gick sista biten hem genom en liten skogsglänt fick jag en plötslig längtan att inleda barfotasäsongen. Jag tror faktiskt att jag ska ge mig ut i leken med Vibram FF:s på fötterna under helgen. Om inte annat kan bråk-höften få konkurrens av lite ömma vader som brukar uppkomma då man är ovan vid att tossa omkring barfota.
Och tack för alla fina kommentarer på föregående inlägg - Värmande!
