Förra året sprang jag väldigt mycket med föregångaren till denna, Kayano 15, och därmed visste jag lite vad som väntade, och nu har jag sprungit ett antal mil i årets modell. Jag måste medge att jag blev förvånad när jag började springa i de nya. Hälen är kanske en mm. högre (alltså sulan/botten är tjockare under hälen), och det märks tydligt. Upphöjningen gör säkert så att hälsenorna är gladare, men det är ovant i början, inte så att det stör, men det känns annorlunda, speciellt om man som jag springer med andra skor emellan.
Modellen har en tuff konkurrent i min bedömning, eftersom jag alltid tenderar att jämföra med mina favoritskor, de lätta DS-Trainers, vilket kanske inte är helt rättvist. Kayanon känns lite klumpig när man är van vid lättviktare. Dämpningen i de olika modellerna kan dock inte riktigt jämföras, och enligt min egen erfarenhet håller Kayanon mil på mil, medan DS Trainern tenderar att bli stum efter ett tag. Som exempel: Under tiden jag haft ett par Kayanos, är jag nu inne på par nr. 3 av Trainers, och då har jag växlat mellan modellerna ganska jämt.
För en löpare med starkare pronation är Kayanon ett bra alternativ eftersom den är så robust, och även för en lite tyngre löpare är modellen ett bra alternativ. Om jag jämför Kayanon med GT-2150, anser jag att den största skillnaden är att Kayanon är stabilare, och förstås då den extra dämpningen i hälen, men man kan inte undå att den är tyngre.
Jag såg precis att Kaynaon också finns med på top-listan över årets springskor på marathon.se, något som inte förvånar mig (tror dock att informationen gällande vikten på skorna inte är korrekt i testen; Kayanon väger närmare 300gr). Modellen brukar hävda sig bra i sådana tester. Det är en väldigt bra sko, och jag kommer att stå fast vid Kayanon som min nötar sko. Den är klumpig, men känns väldigt skön att springa i, och trots att den är bland de dyraste modellerna på marknaden, kan man nöta väldigt många mil.