I use you...

Tänkte bjuda på en löparrapport från the Windy City trots att jag varit hemma ett par dagar vid dethär laget.

Jag varit i Chicago minst en gång om året senaste 3-4 åren har jag inte sprungit där förrän denna gång; främst för att förutsättningarna jag vaken + ledig tid + dagsljus inte klaffat samtidigt. Har dock några punkter jag gärna besöker när jag är i stan, och efter att ha besökt dem iförd löparkläder känner jag mig ännu mer hemma i den blåsiga staden.

Chicago är faktiskt en väldigt löparvänlig stad. Det är ordning och reda på gatorna; eller så är det för att den tid jag strövar omkring har de flesta inte vaknat ännu, och det finns en del parker att springa i. Jag sprang längs med Lake Michigan; perfekt för löpning. På tisdag morgon var det dessutom något slags motionslopp längs strandremsan och jag mötte ett 50-tal löpare med nummerlapp på magen, och senare såg jag också då en del kom gående med vita lopp-tishor. Kan tänka mig att det känns ganska bra att springa in en finisher tröja innan klockan 7 en tisdag.

Foto: Privat. Morgonlöpare, Lake Michigan och några höghus.

Foto: Privat. Här triathleter - vore väl en schysst adress?

En sväng blev det också till Millennium Park för att springa i snirkelkrokar och kolla på konstverken; eller det blev faktiskt flera svängar där eftersom jag stengillar denna plats. Löparklädd och småjoggandes också längs Magnificient Mile (den mest kända shopping gatan i Chicago) – funkade alldeles utmärkt för löpskolning i ottan.

En lite rolig diskussion utspelade sig också under en taxifärd när jag satt i taxin småpratade jag med taxi-chaffisen. Jag berättade att jag precis suttit nio timmar på flyget från Stockholm. Yes yes - that's not in the US? No, it's Sweden - Scandinavia, svarade jag. Tycker det är lite charmigt med amerikanernas totala ovetande om övriga världen. Vidare berättade chaffisen att han pluggade till Fysiological Therapist, och då körde taxi på sidan om. That's good, sa jag. Very good indeed. I'm a runner - I use you a lot. Chauffören fick alltså lite poäng i alla fall - trots att han inte hade en aning om var Sverige ligger. Så nu har jag telefonnummer (på taxikvittot) till en fysioterapeft i Chicago om det skulle behövas när jag är där. Praktiskt.